Starkare mandat ger nordiska Gränshinderrådet möjlighet att agera snabbare i kristider

Nordiska Gränshinderrådet får ett starkare mandat för perioden 2022-2024 för att kunna ”agera snabbare och mer resolut i kristider om den fria rörligheten kommer under press”. Det har de nordiska samarbetsministrarna beslutat enligt ett pressmeddelande. Gränshinderrådet får nu mandat att på kort varsel samla information och uppmärksamma regeringarna på mobilitetsproblem som uppstår i kristider, föreslå lösningar och stå till förfogande med kunskap. Arbetet ska ske i samarbete med nordiska och gränsregionala nätverk som Øresunddirekt, Nordkalottens Grensetjeneste och Grensetjänsten Norge-Sverige samt med Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden. En annan nyhet är att Gränshinderrådet och de nordiska samarbetsministrarna ska träffas minst en gång per år.

– Det är helt avgörande att arbetet för den fria rörligheten sker i smidig samverkan mellan samtliga relevanta aktörer. Det nya mandatet definierar Gränshinderrådets och andra centrala aktörers roller i det arbetet. Alla måste jobba tillsammans för att vi ska nå målen i vår vision att bli världens mest integrerade och hållbara region 2030, säger Finlands minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist och som är ordförande för de nordiska samarbetsministrarna under 2021.

Gränshinderrådet är ett oberoende organ som skapades 2014 och som stöds av ett sekretariat som tillhandahålls av Nordiska Ministerrådet i Köpenhamn. Rådet sammanträder normalt 3-4 gånger per år och ska arbeta för att lösa gränshinder som rör privatpersoner och näringsliv med målet att avklara fem till åtta nordiska gränshinder per år. Under 2022 är Vibeke Hammer Madsen från Norge ordförande i Gränshinderrådet. Danmark företräds av Annette Lind och Sverige av Sven-Erik Bucht. (News Øresund)