Mentala gränshinder i Tornedalen undersökt i ny rapport

Vid ett event i Torneå på fredagen lanserade interreg-projektet Arbeta tillsammans, Nordkalottrådet och Nordkalottens gränstjänst en rapport om hur mentala gränshinder påverkar arbetspendling och rörlighet över gränsen i Tornedalen, mellan Finland och Sverige. Rapporten är framtagen av Øresundsinstituttet. Ett gränslöst Tornedalen, men där det finns olika arbetskulturer, berättelser om det nationella och med en språkhistoria som skapar känslor, är några av slutsatserna i rapporten.

Det 2,5-åriga interreg-projektet Arbeta tillsammans, som drivs av Nordkalottrådet och svenska och finska utbildningsaktörer, syftar till att öka kunskapen och medvetandet kring möjligheten för arbetskraft att röra sig över gränsen i Tornedalen. Därför har man, tillsammans med samarbetspartners, velat undersöka mentala gränshinder mellan Finland och Sverige.

Rapporten har tagits fram av Øresundsinstituttet och bygger på 33 intervjuer som gjorts med arbetssökande, studerande, företag, andra arbetsgivare och organisationer, samt en enkät som besvarades av 273 svenskar och finländare, boende i regionen. Sex mentala gränshinder har identifierats i rapporten som på olika sätt kan påverka rörligheten mellan länderna.

Hinder som handlar om föreställningar och uppfattningar
Konkreta gränshinder som skatteregler och svårigheter att pendla påverkar naturligtvis integrationen också, men de mentala hindren handlar istället om tankar och föreställningar. Som att det finns en gemensam berättelse om det nationella, tankar om olika arbetskultur mellan länderna, språkskillnader som dessutom har ett historiskt arv, nationell gravitationskraft och en upplevelse av att det är en hög tröskel att ta ett jobb i ett annat land.

– Det finns en tydlig bild av att det inte finns någon gräns i Tornedalen. Många pratar om en särskild nordlig gemenskap. Det skapar en känsla av gemenskap, men samtidigt finns det berättelser om att finländare eller svenskar är på ett visst sätt, sa Anna Palmehag, analytiker på Øresundsinstituttet, under presentationen av rapporten.

Kan också vara positivt
Men skillnader i arbetskultur, språk och andra olikheter måste inte upplevas som hinder, utan kan också ses som spännande och utvecklande.

Även coronapandemin har satt sin prägel på regionen och påverkat integrationen och möjligheten att börja arbeta i grannlandet, konstateras i rapporten.

Lanseringen av rapporten följdes av en paneldiskussion kring hur man kan stärka integrationen och locka fler att arbeta eller utbilda sig på andra sidan gränsen.

(News Øresund)