Stor arbetsmarknadsreform på väg i Sverige – väntas kosta 11 miljarder om året

Sedan januariavtalet slog fast att arbetsrätten ska reformeras har det pågått förhandlingar och sedan utredningar av reglerna på den svenska arbetsmarknaden. På måndagen presenterade svenska arbetsmarknadsministern samt talespersoner från Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet flera reformförslag som samlat sett väntas kosta staten 11 miljarder kronor om året. Det ska bli lättare och mer flexibelt att säga upp personal samtidigt som fler arbetstagare ska få omställningsstöd och krav på fast anställning efter 12 månaders visstidsanställning.

– Det är den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sa arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) vid en presskonferens på måndagen då förslaget till ny arbetsrätt presenterades.

I januari tillsattas tre utredningar kring hur arbetsrätten ska reformeras enligt det förslag som arbetsmarknadens parter har kommit överens om. Syftet har varit att få mer flexibla regler för arbetsgivarna, men även mer trygghet för arbetstagarna. Under måndagen presenterades förslagen från utredningarna av arbetsmarknadsministern och talespersoner från Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet.

Arbetstagarna får mer stöd till kompetensutveckling och omskolning

I utredningarna föreslås det bland annat att visstidsanställda ska bli fastanställda efter ett år istället för två år. Samtidigt införs ett nytt omställnings- och kompetensstöd som ska gälla för personer i anställning såväl som för uppsagda arbetstagare och även för de arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. En ny organisation etableras vid Kammarkollegiet för att kunna vägleda, rådge och stödja arbetstagarna under namnet Kansliet för omställnings- och kompetensstöd.

För att underlätta vidareutbildning införs ett nytt offentligt studiestöd och -lån med fokus på omställning under högst 44 veckors heltidsstudier. För att få omställnings- och kompetensstöd samt omställningsstudiestöd ska arbetstagaren ha arbetat under minst 12 av de senaste 24 månaderna.

Arbetsgivarna får lättare att säga upp medarbetare

För att skapa mer flexibilitet för arbetsgivaren föreslås det bland annat att tre personer ska kunna undantas från turordningsreglerna som säger att det är den sist anställda som ska gå först om arbetsgivaren behöver säga upp personal. Det ska dessutom bli lättare att säga upp, laglydelsen ändras från saklig grund till sakligt skäl till uppsägning. Arbetsgivaren ska till exempel inte längre behöva göra en bedömning om arbetstagaren kan ändra sitt beteende, men som utgångspunkt ska arbetsgivaren fortsatt först erbjuda omplacering innan uppsägning. Om det blir en tvist ska inte arbetsgivaren betala ut lön under tiden som tvisten pågår vilket gör att det blir billigare att säga upp.

Att arbetsrätten ska reformeras är ett resultat av det så kallade januariavtalet där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna kom överens om 73 punkter för regeringens politik, där en handlade om modernisering av arbetsrätten. Reformförslagen bygger på den överenskommelse som Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har kommit överens om, och som Industrifacket Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet anslöt sig till i december förra året.

Regeringen kommer även att utreda förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. En sådan utredning väntas att bli tillsatt under sommaren 2021.

Utredningarna går nu ut på remiss. Lagändringarna föreslås träda ikraft 30 juni 2022. Kostnaderna för reformerna beräknas bli 11 miljarder kronor per år.

(News Øresund)