Det danska valet närmar sig

Statsminister Helle Thorning-Schmidt kan när som helst utlysa val till det danska Folketinget. Hon har fram till 15 september 2015 på sig. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Senast den 15 september nästa år hålls ett val till det danska Folketinget. Oppositionens förberedelser märks genom att Konservative bytt partiledare och det liberala Venstre kommit med ett invandringsutspel. Samtidigt hävdar regeringen att dess ekonomiska politik börjar ge resultat.

Det är mindre än 400 dagar till nästa Folketingsval i Danmark. Enligt de danska spelreglerna behöver det inte dröja till nästa höst, utan statsminister Helle Thorning-Schmidt (S) kan utlysa val närhelst hon tycker att tiden är mogen.

Det har fått oppositionspartierna att börja förbereda sig.

I början av augusti meddelade Konservatives partiledare Lars Barfoed att han drar sig tillbaka och överlåter sin plats till Sören Pape, tidigare borgmästare i Viborg. Målet är att locka fler röster framöver. Partiet har länge gått nedåt i opinionsundersökningarna och ligger nu nära spärrgränsen till Folketinget med bara fem procent av rösterna.

Två dagar senare kom Venstres utspel om en stramare invandringspolitik, som skulle göra det svårare för muslimer att få uppehållstillstånd i Danmark och samtidigt pressa invandrare till arbete genom att skärpa kraven för att få socialbidrag.

Utspelen bedöms vara viktiga förberedelser för det kommande valet, precis som kursskiftet i det socialliberala regeringspartiet Radikale. Tidigare i somras drog nämligen Radikale tillbaka sin kritik mot 24-årsregeln, som gör det svårt att få uppehållstillstånd i Danmark för personer som gifter sig med en ung dansk.

”Jag ser det som ett uttryck för att de Radikale håller på att förbereda sig för ett Folketingsval och i det sammanhanget försöker de tona ner en del av ytterligheterna i sin politik”, skriver Berlingskes politiska kommentator Thomas Larsen.

Utspelen bedöms ha en koppling till att Dansk Folkeparti gått starkt framåt sedan det senaste Folketingsvalet och nu ser ut att bli lika stora som Socialdemokraterne och Venstre.

Den danska grundlagen kräver att det hålls Folketingsval minst vart fjärde år, men inom det tidsintervallet kan statsministern utlysa valet när som helst. Det kan Helle Thorning-Schmidt och den sittande regeringen dra nytta av genom att utnyttja möjligheten att utlysa ett blixtval med en valrörelse på bara tre veckor.

Det senaste Folketingsvalet hölls 15 september 2011, så nästa val måste hållas senast samma datum år 2015. Sedan 1945 har de flesta Folketingsval legat i september, men om Helle Thorning-Schmidt väljer ett tidigare datum måste det i praktiken ske innan Folketingets sommaruppehåll som startar 5 juni.

Regeringen började året på ett turbulent sätt, genom att Socialistisk Folkeparti i januari lämnade alla sina ministerposter och bytte partiledare. Bakgrunden var intern partikritik efter försäljningen av energibolaget Dong till en amerikansk bank.

Men nyligen slog statsministern fast att det går bra för Danmark.

– Den ekonomiska politiken fungerar. Vi är inte ute ur krisen än, men vi är på väg. Det går mycket bättre med arbetslösheten och många har fått jobb, räntan ligger på en rimlig nivå och det finns tilltro till dansk ekonomi, sade Helle Thorning-Schmidt till Berlingske.

(News Øresund – Peter Mulvany)

Fakta: 800 kandidater till 179 platser

Vid Folketingsvalet kan danska medborgare som bor i Danmark eller som har bott utomlands i högst två år rösta. 179 Folketingsledamöter ska väljas, varav två vardera från de danska områdena i Nordatlanten: Grönland och Färöarna. För att komma in i Folketinget måste ett parti få minst två procent eller fyra mandat. Vid det senaste valet fanns 804 kandidater, varav en tredjedel kvinnor.