Gränshinderrådet får större befogenheter

Claes Håkansson, ansvarig för gränshindersarbetet inom Nordiska ministerrådet, vill gärna få inspel från regionerna kring vilka hinder de tycker är viktiga att driva. Foto: News Øresund

Ökade befogenheter för det nordiska Gränshinderrådet ska bidra till att fler gränsrelaterade problem får en lösning. Det hoppas de nordiska samarbetsministrarna, som bland annat avtalat att Gränshinderrådet får rätt att kalla till möten med ministrar, arbetsmarknadens parter och andra aktörer. Dessutom höjs målet för hur många gränshinder som rådet bör klara av varje år.

Tidigare har Gränshinderrådet haft som mål att lösa, eller – om det är omöjligt – skriva av, mellan fem och tio gränshinder per år, i hela Norden. Det målet har överskridits och nu höjs ambitionen till mellan åtta och tolv hinder om året. De hinder som har störst betydelse för den fria rörligheten ska prioriteras.

I det nya mandatet skärps också skrivningen om att det är de nationella parlamenten, departementen, myndigheterna och övriga aktörer som ansvarar för att gränshinder kan lösas. Gränshinderrådet får framöver en viss budget för att exempelvis beställa externa analyser och utredningar.

Själva rådet ska liksom tidigare bestå av personer med ett stort nätverk i sitt lands regeringskansli, på minister- och högre tjänstemannanivå, men enligt det nya mandatet ska man eftersträva att det består av lika många kvinnor som män.

Parallellt med det nya mandatet utvecklas också Gränshinderrådets samverkan med de regionala informations- och gränstjänsterna.

– Vi vill gärna få inspel från regionerna kring vilka hinder de tycker är viktiga att driva, säger Claes Håkansson, ansvarig för gränshindersarbetet inom Nordiska ministerrådet, till News Øresund.

(News Øresund – Anna Palmehag)