Utan invandring eller stigande fruktsamhet kommer antalet invånare i Danmark att minska kraftigt

Om nuvarande fruktsamhetstal bland danska kvinnor ligger kvar på dagens nivå kommer Danmarks befolkning minska från sex till två miljoner på tre generationer, borträknat invandring och ökad livslängd. Med den enkla uträkningen, vars förutsättningar inte är helt realistiska, ville professor Rune Lindahl-Jacobsen illustrera att det danska samhället står inför en omvälvande förändring med mindre barnkullar och en växande grupp äldre. Han varnar för att utvecklingen innebär ett problem utifrån hur samhället och välfärdsmodellen ser ut idag — men också för mindre liv och glädje i lokalsamhällen. Trots teknologiska framgångar, som i hög utsträckning kan ersätta flera typer av jobb, begränsas Danmarks möjligheter att hitta utländsk arbetskraft alltmer när även födslotalen sjunker i låginkomstländerna, säger han i en intervju med Øresundsinstituttet till en kommande analys: State of the Region.

I en artikel med danska Politiken tidigare i år ville Rune Lindahl-Jacobsen, som är professor i epidemiologi och demografi på Syddansk Universitet, lyfta den enligt honom stora utmaningen för Danmark: Landet kan inte reproducera sin egen befolkning.

– Jag tycker det är bekymmersamt att vi lever i ett samhälle där antalet barn minskar, säger han i en intervju med Øresundsinstituttet.

Rune Lindahl-Jacobsen är professor i epidemiologi och demografi på Syddansk Universitet. Pressfoto: Syddansk Universitet

Under det senaste decenniet har fruktsamhetstalen i Danmark fallit till de lägsta nivåerna sedan 1980-talet och låg i fjol under 1,5 barn per kvinna. Om nivåerna inte stiger i framöver, eller till och med fortsätter att sjunka, så kommer det bli svårt att upprätthålla befolkningen på nuvarande nivåer i Danmark — även om man räknar in nettoinvandringen. Detta eftersom fruktsamhetstalen också sjunker i låginkomstländerna, påpekar Rune Lindahl-Jacobsen.

– Den invandring som vi i Danmark har varit vana vid och det födelseöverskott som har funnits runt om i världen, begränsas nu. Det innebär att vid en viss tidpunkt så kommer de fallande födelseöverskottsnivåer göra det alltmer problematiskt för oss i Danmark, framför allt med att skaffa den arbetskraft vi behöver, säger han.

I Sverige var fruktsamhetstalet lägre än i Danmark i fjol, men på kort sikt hjälps Sveriges situation upp av en historiskt sett högre invandring, kommentar Rune Lindahl-Jacobsen.

Från sex till två miljoner invånare på tre generationer utan invandring och utan ökad livslängd

I sin beräkning till Politiken kom Rune Lindahl-Jacobsen fram till att om fruktsamhetstalen bland de danska kvinnorna ligger kvar på 2023 års nivå så kommer landets befolkning minska från sex till två miljoner fram till år 2113 – förutsatt att livslängden inte ökar och om det inte sker någon invandring.

– Ett av antagandena i beräkningen var att medellivslängden inte ökade längre i Danmark. Och det är ju inte sant, men det var mer för att göra det enkelt och lättförståeligt, för annars blir det ganska komplicerat när man ska förklara den här typen av uträkningar för journalister, förklarar han.

Eftersom de låga fruktsamhetstalen tidigare inte varit i fokus i befolkningsfrågan, fick artikeln i Politiken stort genomslag i den politiska debatten. Dels för att det är så svårt att förstå, dels för att det funnits en viss form av beröringsskräck på ämnet, tror Rune Lindahl-Jacobsen.

– Det har varit mycket fokus på att vi får allt fler äldre. Och det har varit en viktig väljargrupp för politikerna. Men det har inte varit så mycket fokus på att vi har svårt med att reproducera oss själva, säger han och utvecklar.

– För samtidigt som invandringen ”har löst” vårt reproduceringsproblem, så har också invandring gjorts till något som ansetts problematiskt. Så jag tror det har varit ett område där det har funnits en viss beröringsskräck, säger han.

Försörjningskvoten kommer att öka

Trots att det kan finnas vissa positiva effekter av att barnafödandet minskar, så är Rune Lindahl-Jacobsens budskap tydligt: De låga födslotalen kommer att innebära ett problem i förhållande till hur samhället och välfärdsmodellen ser ut idag – inte minst när det gäller hur den större gruppen äldre ska försörjas.

– Det finns många som tror att vi kan lösa det med teknologiska innovationer. Men det kommer att bli besvärligt med att bibehålla dagens välfärdsmodell i Danmark om försörjningskvoten, det vill säga förhållandet mellan andelen invånare som vanligtvis inte befinner sig i arbetskraften (0-19 år och 65+ år reds. anm.) med andelen invånare i arbetsför ålder (20-64 år, reds. anm.) blir alldeles för stor över tid.

Utvecklingen kompliceras inte enbart av att vi blir allt äldre, utan också av att andelen äldre av den totala befolkningen ökar samtidigt, konstaterar Rune Lindahl-Jacobsen.

”De samhällen vi får blir väldigt annorlunda”

Förutom att det redan finns områden i Danmark med avbefolkning, lyfter Rune Lindahl-Jacobsen fram mjuka värden som riskerar att gå förlorade när födslotalen sjunker.

– Jag tror också att det faktum att det inte finns några barn i ditt grannskap har stor inverkan på hur miljön är, säger han och fortsätter.

– Vi vet att i de städer där det till exempel är många studerande skapas en hel del liv och kultur och utveckling och så vidare. Och om du plötsligt förlorar det här unga livet, så tror jag att vi kommer att få mindre livskraftiga lokalsamhällen i Danmark i framtiden.

Rune Lindahl-Jacobsen lyfter fram Italien som ett, enligt honom, skräckexempel på vad som kan komma att ske i Danmark om 50 år. Där rivs just nu hus på flera håll i landet, eftersom det inte finns något befolkningsunderlag längre, berättar han.

I befolkningsdebatten har mindre belastningar på miljön lyfts som en möjlig positiv effekt av att befolkningen minskar. Det är dock en effekt som Rune Lindahl-Jacobsen förhåller sig pessimistisk kring.

– Problemet är att användningen av fossila bränslen har ökat exponentiellt – och det gör det fortfarande. Klimatavtrycket kräver att varje individ konsumerar samma sak som idag, och inte mer. Om konsumtionen minskar så skulle den minskade befolkningen kunna vara med till att lösa en del av klimatutmaningen, säger han.

Men även om så skulle ske så måste fortfarande arbetskraftsbehovet lösas — framför allt vård och omsorgssektorn, understryker Rune Lindahl-Jacobsen. Mycket tror han dock kan komma att ersättas med teknologi och AI. Han lyfter bland annat röntgenläkare, ergonomer och fysioterapeuter som exempel på yrken som han tror kan komma att ersättas av robotar i framtiden. Trots viss teknologisk optimism, varnar Jacobsen-Lindahl för ett annorlunda samhälle med mindre glädje om inte trenden med vänder.

– Det samhälle som vi kommer att få i framtiden blir väldigt annorlunda. Jag tror också att om glädjen med att ha barn försvinner, så gör det något med oss som människor. Och det tycker jag är ett problem.

Danmark kommer få det allt svårare att hitta kompetens utomlands om 50 år

Trots att Rune Lindahl-Jacobsen i stora drag beskriver tillståndet och utvecklingen som dyster, så tror han att vi kommer få se ett ökat fokus på flera håll i Europa på detta område, vilket kommer leda till handling.

– Människan är så härligt konstruerad att om det finns ett problem så försöker vi ofta att hitta lösningar på att lösa det. Och om man kan tjäna pengar på det genom någon ny uppfinning, så gör vi gärna det. Så jag tror att det är min positiva syn på det, att vi kommer att lösa det, säger Rune Lindahl-Jacobsen.
Bortsett från att man i Danmark kommer att börja se färre barn och färre förskolor, färre utbildningsplatser, färre lärare och så vidare, så tror inte Jacobsen-Lindahl att de lägre födslotalen kommer att få några större konsekvenser för landet inom de närmsta tio åren. De större konsekvenserna syns först om 50 år, främst när det gäller att hitta den arbetskraft som behövs, spår han.

– Om invandrare plötsligt blir en resurs, så ser jag framför mig att ett litet land som Danmark kommer att förlora den matchen, säger han och utvecklar:

– Om till exempel Italien inser att deras sjukvårdssystem inte fungerar som det ska och får brist på läkare och sjuksköterskor. Då har de en ekonomi som är så stor att de kan betala dubbelt så hög lön jämfört med vad man kan betala i Danmark. Då tror jag att någon från Indien som vill jobba någon annanstans i världen, kommer att välja Italien framför Danmark.

Delning av vetenskap mellan länder blir viktigare

Som forskare tycker Rune Lindahl-Jacobsen att det borde genomföras en ordentlig tvärvetenskaplig studie på området; en studie som både undersöker sociokulturella (beteendemässiga) och biologiska (förmågan att få barn) faktorer. Och det är viktigt att studien ska kunna genomföras på andra ställen runt om i Europa, understryker han.

En av Jacobsen-Lindahls stora bekymmer med att befolkningstillväxten avtar, är att den kollektiva kunskapen i världen också gradvist kan komma att minska. Han framhäver därför vikten av att länder behöver bli bättre på att dela kunskap och forskning med varandra.

– Vetenskapen ska ju öka över tid och i det avseendet kan jag vara nervös. Om befolkningen minskar då kan man tänka sig att den kunskapsbas som finns också blir mindre, säger han och avslutar:

– Forskning och kunskap är ju vårt sätt att lösa frågor som fallande fruktsamhetstal, men inte minst hur den fallande arbetskraften ska kunna lösas i framtiden, till exempel med teknologi eller liknande. Då måste vi dela med oss av kunskap i högre utsträckning för att det ska kunna bli verklighet, säger han.

News Øresund – Finn Möller