Sverige och Danmark går ihop om stärkt försvarspolitik

Sveriges och Danmarks försvarsministrar Claus Hjort Frederiksen (Venstre) och Peter Hultqvist (S) möttes på Danmarks försvarsdepartement i tisdags. Foto: Press – Kristian Pohl/Regeringskansliet och Forsvarsministeriet

Ryssland utgör ett växande hot mot både Sverige och Danmark. Därför är det nödvändigt med ett stärkt nordiskt försvarssamarbete. Det menar båda ländernas försvarsministrar. Bland annat innebär det att Danmark ska få snabb tillgång till det sydsvenska luftrummet.

Annektering av Krim, aggression i östra Ukraina, konstant veto av FN-resolutioner i Syrien och trollfabrikernas spridning av ”fake news”. Ryssland har på allvar gjort sig till en internationell aktör som inte drar sig för att använda sina maktmedel. Det menar Sveriges och Danmarks försvarsministrar Peter Hultqvist (S) och Claus Hjort Frederiksen (Venstre) i en debattartikel i Sydsvenskan.

Därför möttes de båda på Danmarks försvarsdepartement i tisdags. Där diskuterades ländernas framtida försvarssamarbete och hur man på bästa sätt bemöter det växande hotet från Ryssland.

– Även om våra säkerhetspolitiska positioner är olika ­– Sverige är ett alliansfritt land och Danmark är NATO-medlem – så har vi en gemensam syn på de säkerhetspolitiska utmaningarna, speciellt Ryssland är en gemensam angelägenhet. Vi vill därför knyta ännu tätare band på försvarsområdet. Det sänder en tydlig och viktig signal i en tid där väst blir utmanat från flera håll, säger den danska försvarsministern Claus Hjort Frederiksen (Venstre) i ett pressmeddelande.

Konkret sett har de två ministrarna avtalat att de danska stridsflygen F-16 ska få snabb tillgång till delar av det sydsvenska luftrummet ”för att fasthålla dansk suveränitet”.

Dessutom ska också det marina samarbetet stärkas genom gemensam övervakning av ubåtar.

Att hotet är reellt understryks ytterligare av den svenska regeringens beslut om att skicka ut broschyrer, med tips om hur man bör agera vid en terrorattack eller krig, till hela Sveriges befolkning. Inte sedan 1961 har sådana broschyrer skickats ut.

De två försvarsministrarna understryker i debattartikeln hur viktigt det är med fortsatt fokus på utveckling av försvaret. De pekar på NATO-samarbetets satsning Enhanced Forward Presence (EFP) i Östersjön som ett exempel på ett centralt internationellt försvarssamarbete för att hantera den nuvarande säkerhetssituationen. Ett annat exempel är EU:s upprättande av det permanenta försvarssamarbetet Pesco, Permanent Stuctured Cooperation. Dock är varken Danmark eller Sverige med i det samarbetet, men de två försvarsministrarna välkomnar ändå det europeiska försvarssamarbetet.

I Norden är man igång med att utveckla ett försvarssamarbete med namn Nordefco, som bland annat redan har etablerat en säker kommunikationslinje mellan de nordiska huvudstäderna. Nu arbetar man med att underlätta tillträde med militära farkoster till varandras territorier.

Att de nordiska länderna har ökat sitt fokus på försvarspolitik syns ytterligare av Sveriges beslut från 2015 om att stärka försvaret med cirka 26 miljarder kronor fram till 2020. Tidigare i år lade även den danska regeringen om riktningen för försvarspolitiken under perioden 2018-2023, med målet att öka försvarets budget med 20 procent. Det inkluderar bland annat en upprustning mot hackerattacker och liknande it-hot.

– Våra nationella försvarssatsningar och vårt samarbete är ett svar på den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde. Säkerhetsläget i vår närhet och utanför Europas gränser oroar och kräver att Danmark och Sverige, tillsammans med våra nära partners, tar sitt ansvar för att vända den negativa trenden., avslutar de två försvarsministrarna debattartikeln. (News Øresund)