Matvarujättarna bojkottas av Facebookgrupp – som protest mot stigande priser

I måndags påbörjade en Facebookgrupp sin veckolånga bojkott av de stora livsmedelskedjorna i Sverige med förhoppningen att det ska leda till lägre priser. Många i gruppen ser det som att butikskedjorna skor sig på konsumenternas bekostnad. Även regeringen är oroad och har under torsdagen hållit möte med representanter från branschen. Samtidigt höjs röster som pekar på att prisökningarna i hög grad beror på en internationell utveckling och höjda kostnader i flera led. Alexander Norén, SVT:s ekonomikommentator, påpekar i morgonstudion att debatten om livsmedelspriserna är i stort ganska förvirrad, och full av förhastade slutsatser.

Bojkotten smygstartade redan förra veckan då deltagarna uppmanades att använda varorna de hade hemma och undvika att gå till butiken. Men från och med i måndags skulle deltagarna helt undvika att handla från matvarujättarna, även veckan efter är tanken att deltagarna ska försöka minimera sina besök och i stället besöka alternativa matbutiker.

Facebookgruppen ”Sänk matpriserna – bojkottgruppen”, som utger sig för att vara den officiella gruppen för matbojkotten under vecka 12, har för närvarande omkring 4 000 medlemmar. Om bojkotten inte leder till någon förändring, är planen att under de följande veckorna rikta in sig mot enskilda kedjor, exempelvis ICA en vecka och Coop nästa.

Det är dock inte bara konsumenterna som oroar sig för prisutvecklingen på livsmedel – även regeringen är bekymrad. Därför har delar av regeringen idag hållit ett möte med livsmedelsjättarna och andra aktörer inom branschen för att diskutera de stigande priserna. Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, säger till TT att regeringen inte ställde några krav under torsdagens möte och att samtliga på mötet var eniga om att prisökningarna inte beror på branschen utan omvärldsfaktorer.

Enligt SCB:s siffror för februari ökade matpriserna med 3,9 procent jämfört med samma månad i fjol, och ökningen på 1,8 procent januari till februari var den största månadsökningen sedan februari 2023.

Livsmedelskartell eller nödvändiga prisökningar

De som är kritiska mot bojkotten menar att ilskan är missriktad. Jacob Wallenberg, ordförande för Svenskt Näringsliv och Investor, säger till SvD att prisökningarna som har skett ligger utanför enskilda matvarukedjors kontroll och snarare beror på missväxt och inflation. Han hänvisar även till statistik från Eurostat som visar att utvecklingen av svenska livsmedelspriser har varit relativt normal eller till och med under medel i europeiska mått.

Men andra menar att en orsak till ökningen av livsmedelspriserna är den bristande konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan. Något som även Konkurrensverket påpekade i sin rapport ”Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024”. I pressmeddelandet till rapporten skrev de att branschen lider av bristande konkurrens på flera nivåer, vilket gör att prisökningarna på varorna inte till fullo kan motiveras av de ökade produktions- eller insatsvarukostnaderna.

Genom att använda olika ekonomiska nyckeltal som bruttovinst eller vinstmarginal kan man antingen fria eller fälla livsmedelsbranschen från anklagelser om ”övervinster”. Men ett orubbligt faktum är att världsmarknadspriserna på många insatsvaror har ökat, vilket kommer spilla över till konsumenterna. De tydligaste exemplen på senare tid har varit kaffe och choklad, vars marknadspriser har stigit med nästan 100 procent jämfört med februari 2024.

Bojkotten kan skapa förändring

Det återstår att se vilken påverkan en veckas bojkott kommer få. Filippa Lind, influencer och miljövetarstudent som är drivande i bojkottgruppen, säger till Sydsvenskan att rörelsen kommer fortsätta och att det handlar om att vara tillräckligt många. Ifall de inte känner sig hörda kommer de som sagt fortsätta.

Sydsvenskan har även pratat med Sofia Ulver, docent i marknadsföring och konsumtionsvetenskap vid Lunds universitet, hon tror att rörelsen kan tvinga livsmedelskedjorna att vara mer transparenta kring sin prissättning. Hon menar att konsumenterna i vissa lägen, exempelvis när Ryssland invaderade Ukraina, kan accepterar ökade priser men ifall det känns som man blir bedragen och prisökningarna kommer från intet så ökar missnöjet

(News Øresund)