Den sittande regeringen ser ut att falla när Danmark går till folketingsval idag

Danmark ser ut att få en ny regering när landet går till folketingsval. Foto: News Øresund

Det politiska landskapet i Danmark kan kastas om efter dagens danska folketingsval, där nära hälften av väljarna väntas rösta på ett annat parti än sist. Dansk Folkeparti ser ut att tappa nästintill hälften av rösterna jämfört med valet 2015, vilket bäddar för vänsterblocket som ser ut att gå mot en klar valseger. Men de röda partiernas olika syn på den ekonomiska politiken och invandringspolitiken gör att processen att bilda regering kan ta lång tid.

I veckan ställde Radikale Venstre ett ultimativt krav på Socialdemokratiet att det ekonomiska handlingsutrymmet i Danmark ska öka, bland annat genom att öka sysselsättningen. Det bör enligt partiledaren Morten Østergaard ske genom att den framtida regeringen behåller möjligheterna för arbetsgivare att ta in utländsk arbetskraft och slopar planerna på lägre pensionsålder för vissa grupper på arbetsmarknaden. Om Socialdemokratiet inte accepterar detta tänker Radikale Venstre inte stödja dess partiledare Mette Frederiksen som statsminister.
– Jag vill gärna säga det helt tydligt: om vi inte är för är vi emot. Vi kommer inte att blunda för detta eller slå dövörat till, säger Morten Østergaard till Børsen.

Uttalandet har väckt kritik från flera partier på vänsterflanken, som hävdar att Radikale Venstre äventyrar möjligheterna till regeringsskifte.
– Jag är rädd att Morten Østergaard håller på att förkasta både en snabbare grön omställning, invandringspolitiken och allt möjligt annat för att han insisterar på att det ska vara Løkkes (statsminister Lars Løkke Rasmussen, Venstre, reds anm) ekonomiska politik som genomdrivs, säger Pernille Skipper, politisk ledare för Enhedslisten, till Berlingske.

Att Dansk Folkeparti enligt opinionsmätningarna går mot en halvering jämfört med förra valet handlar inte bara om att Socialdemokratiet närmat sig DF:s flyktingpolitik och att DF fått konkurrens av de två nya konservativa och invandringskritiska partierna Nye Borgerlige och Stram Kurs.

Den framgångsrika personvalskampanjen för Morten Messerschmidt från Dansk Folkeparti vid förra EU-valet förbyttes snabbt i en kris när det avslöjades att han missbrukat EU-medel. Nästa motgång kom i samband med den senaste överenskommelsen med det blå blocket om ett nytt avtal för dansk public service som fick kraftigt minskade resurser och hårdare styrning av innehållet. Då drev Dansk Folkeparti även frågan att populära Radio24Syv skulle flytta 70 procent av medarbetarna minst 110 kilometer från Köpenhamn. Beskedet innebar att de privata ägarna beslutade att istället lägga ner den offentligt finansierade radiokanalen. Efter hård kritik tvingades Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl delvis backa och föreslog istället att Radio24Syv skulle kunna leva vidare som digital radiokanal. Nästa motgång kom veckan före valet när förre DF-ledaren Pia Kjærsgaard vid sitt tal på partiets valfest talade kritiskt om pressen, EU och “klimatosser”. Det senare uttrycket spred sig snabbt i sociala medier och satte fokus på att Dansk Folkeparti inte tillhör de mest aktiva partierna när det gäller klimatfrågan. (News Øresund)

Fakta: Opinionsläget
Genomsnitt av aktuella opinionsmätningar 2 juni 2019 (valresultatet 18 juni 2015) 

Socialdemokratiet: 27,2 (26,3)
Radikale Venstre: 7,8 (4,6)
Socialistisk Folkeparti: 8,1 (4,2)
Enhedslisten: 8,8 (7,8)
Alternativet: 3,0 (4,8)
Rött block: 54,3 procent

Venstre: 18,1 (19,5)
Konservative Folkeparti: 5,1 (3,4)
Liberal Alliance: 3,3 (7,5)
Dansk Folkeparti: 11,0 (21,1)
Nye Borgerlige: 2,9 (-)
Kristendemokraterne: 1,6 (0,8)
Klaus Riskær Pedersen:  0,6 (-)
Stram Kurs: 2,4 (-)
Blå block:  45,6 procent

Källa: Berlingske Barometer som gör ett genomsnitt av flera aktuella mätningar och anger procent av rösterna i mätningen. Inom parentes är valresultatet 2015.