Sveriges regering vill låta Öresundsbrons vinster stanna i regionen

Likt trängselavgifterna i Göteborg och Stockholm vill den svenska regeringen använda framtida vinster från Öresundsbron till infrastruktursatsningar i regionen. Ytterligare tre projekt i olika delar av Sverige kan vara aktuella för alternativ finansiering. Investeringarna i underhåll och ny infrastruktur föreslås öka med 21 procent till 1 171 miljarder kronor under planperioden 2026-2037. Det framgår av den infrastrukturproposition som regeringen presenterade under torsdagen. 

”På samma sätt som intäkter från trängselskatterna används för att utveckla transportinfrastrukturen i respektive region anser regeringen att intäkterna från Öresundsbron bör användas till investeringar i transportinfrastruktur i Öresundsregionen”, skriver regeringen i propositionen.

Den svenska statens hälftenägande i dansk-svenska Øresundsbro Konsortiet sker via det statliga bolaget Svedab. Såväl Svedab som konsortiet har tagit upp lån. De största lånen finns hos konsortiet och avser kostnaden för att bygga Öresundsförbindelsen. Svedabs lånebörda är mindre och avser kostnaderna för landanläggningen på den svenska sidan bron.

Svedabs vd Ulf Lundin säger till News Øresund att han räknar med att Svedab kommer att vara skuldfritt omkring 2029. Det är Svedabs andel av de vinstmedel Øresundsbro Konsortiet delar ut till sina ägare efter 2029 som den svenska regeringen nu vill öronmärka för investeringar i transportinfrastruktur i Öresundsregionen. Øresundsbro Konsortiet går med vinst som kan delas ut och har samtidigt i uppdrag att betala tillbaka sina lån till 2050.

Svedab föreslog fyra åtgärder redan 2021
Redan 2021 skrev Svedab ett brev till den svenska regeringen om att det inför invigningen av dansk-tyska Fehmarn Bält-tunneln 2029 behövs kapacitetshöjande åtgärder för järnvägen på den svenska sidan Öresundsbron och att Svedabs andel av de utdelningsbara vinstmedlen från Öresundsbron ”beräknas bli betydande och täcker mer än väl även de investeringsutgifter för kapacitetshöjande åtgärder som har identifierats på Trafikverkets anläggning i Malmö”.

I brevet föreslog Svedab fyra åtgärder:

• Förlängning av järnvägens förbigångsspår vid Svågertorp så att den klarar 1 050 meter långa godståg som kan komma från Tyskland. Det ökar kapaciteten till en beräknad kostnad på 30-75 miljoner svenska kronor i 2021-02 års prisnivå.
• Planskild spårkorsning mellan Malmö C Övre och Södra stambanan. Det skulle öka järnvägens kapacitet och minska störningarna till ett pris på 600-800 miljoner svenska kronor.
• Nya spår och plattformar på Malmö C. För att klara en framtida trafikökning behöver Malmö C byggas ut till en beräknad kostnad på 140-200 miljoner svenska kronor.
• Dubbelspår Malmö C- Östervärn inklusive en ombyggnad av Östervärns station ökar kapaciteten i anslutningen till Kontinentalbanan till en beräknad kostnad på 150-300 miljoner svenska kronor.

Regeringen vill pröva alternativ finansiering av infrastruktur
För bygga infrastruktur snabbare och billigare öppnar regeringen för att titta på alternativa finansieringslösningar. Det kan handla om allt från att använda Öresundsbrons framtida vinster till trängselskatter, väg- och banavgifter samt medfinansiering från regioner, kommuner och företag. Fyra enskilda projekt pekas ut som aktuella för alternativ finansiering:

• Att använd vinster från Öresundsbron till satsningar i Öresundsregionen.
• Pröva att bygga ut Malmbanan med hjälp av privata aktörer.
• Utreda finansieringen av en ny östlig förbindelse i Stockholm.
• Arbeta vidare med lösningar för finansieringen av ett dubbelspår för järnvägen mellan Luleå och Boden.

Investeringarna i infrastruktur föreslås öka med 21 procent – mer till vägar än järnvägar
Den totala investeringsramen för svensk infrastruktur föreslås öka med 21 procent till 1 171 miljarder kronor under planperioden 2026-2037, jämfört med nuvarande planperiod 2022-2033.

607 miljarder kronor föreslås gå till satsningar på ny infrastruktur, 354 miljarder till drift och underhåll av vägar (plus 48 procent) och 210 miljarder till drift och underhåll av järnvägar (plus 5 procent).

Exakt vilka byggprojekt som det kommer att satsas på kommer framgår inte av infrastrukturpropositionen, utan det kommer att preciseras i den nationella planen år 2026.
(News Øresund)