Pelle Dragsted: ”Både vi och Lars Løkke behövde visa upp stora segrar”  

Allinge. Ett och annat verkar den danska vänstern ha gjort rätt. SF, Radikale och Enhedslisten ökade i senaste Folketingsvalet. Men de sistnämnda blev utan en regeringsplats, och blir stödparti i stället. Så vad vill Enhedslisten med makten – och vad får de egentligen ut av sin roll som stödparti? Det undrade Informations chefredaktör Rune Lykkeberg när partiledaren Pelle Dragsted besökte tidningens scen på Folkemødet under torsdagen.  

Text: Henrik Nilsson Smångs/News Øresund 

Partier som identifieras med makten tappar ofta fart, menade Lykkeberg. Det finns energi i protesten, och om Enhedslisten sitter och kompromissar runt maktens bord – förlorar de inte protestens energi?  

– Det är en viktig fråga du ställer. Jag tror inte det är en järnlag att makten i sig gör att man förlorar. I Spanien har en socialdemokratisk regering med stöd från vänsterkanten vunnit val efter val. Varför? För att de levererat substantiella förändringar, menade Pelle Dragsted.  

De drog paralleller kring Dansk Folkeparti på 00-talet, som under Anders Fogh Rasmussens Venstre-regering fick igenom många av sina hjärtefrågor. DF kunde leverera ”substantiella förändringar” som äldrechecken, men dominerade också utlänningspolitiken och satte Danmark på den ”tråkiga kurs” landet befunnit sig sedan dess. Kan Enhedslisten lära sig något av dem?  

– Att vi inte är med i regering, men utgör ett parlamentariskt underlag gör att vi kan spela en central roll. På den ena sidan ska vi såklart samarbeta nära regeringen, söka makten och genomföra de resultat vi har uppnått, som gratis tandläkarbesök, flera billiga boenden och gratis transport för barn och unga.   

– Men för det andra ska vi utgöra en opposition på de områden där regeringen är fucked up. SF och Radikale är med i regeringen, det kommer inte vara dem som ställer sig upp för att försvara medborgare med annanetnisk bakgrund till exempel.  

Pelle Dragsted sade att han var blown away av att de faktiskt lyckades flytta Lars Løkke Rasmussen och hans mittenparti Moderaterne och bilda en centrum-vänsterregering. 

– Det är såklart ett uttryck för kompromiss. Precis som vi behövde övervinna våra kval att stödja den här regeringen behövde Lars Løkke övervinna sina om att sitta i en regering som är beroende av Enhedslisten. Både vi och Lars Løkke behövde stora segrar att visa upp.  

– Men lika lycklig som jag är över det vi uppnått, lika olycklig är jag över att vi inte kunde röra oss ens en millimeter i migrationspolitiken. Det har inte försämrats, men det är en bitter status quo.