Demografiutredaren: ”Vi har råd att göra ganska mycket för att undvika de värsta scenarierna”

Vad händer med Sverige när det föds allt färre barn? Om det berättade regeringens utredare, nationalekonomen Åsa Hansson, på Skånska demografidagen i Malmö.

Det var ingen ljus bild hon målade upp om nativiteten skulle fortsätta på dagens nivåer. Barn är avgörande för ekonomisk tillväxt menade hon, och ville vända på det:

– Vi har råd att göra ganska mycket för att undvika de värsta scenarierna.

Runt hundra statistiker, planerare och andra kommunala och regionala strateger fick på Skånska demografidagen bland annat höra nationalekonomen Åsa Hansson vid Lunds universitet berätta om hur det låga barnafödandet kommer att påverka Sverige. Hon är sedan i fjol regeringens utredare i frågan.

Bakgrunden till utredningen är att fertiliteten i Sverige stadigt minskat de senaste åren och var 2025 nere på rekordlåga 1,42. Utredningen ska ta reda på vilka konsekvenserna blir för Sverige om fertiliteten inte ökar, och föreslå åtgärder som kan motverka de sjunkande födelsetalen.

– Om fertiliteten ligger kvar på 1,42-1,43 innebär det att varje generation som föds blir 30 procent färre än den föregående, konstaterade Åsa Hansson.

Olika scenarier
Utredningen har tittat på hur Sveriges ekonomi ser ut år 2100 vid några olika scenarier för barnafödandet och invandringen. I det bästa, det som kallas ”stabil demografi”, har fertiliteten återgått till snittet 1,73 och vi har nettoinvandring. I det värsta har den svenska fertiliteten nått koreanska nivåer och är nere på under 1,0 barn per kvinna. Då beräknas Sveriges BNP vara mindre än hälften mot vad den är vid scenariot med stabil demografi. Bland konsekvenserna Åsa Hansson tar upp är deflation, fallande huspriser, ökad urbanisering och stora utmaningar för näringslivet och bankerna.

Åsa Hanssons svar på vad man kan göra för att förhindra de värsta scenarierna:

– Svaret är barn, vi behöver barn. Barn är avgörande för ekonomisk tillväxt.

Hon tar exemplet Japan där BNP per capita sjunker i förhållande till andra länder, men ser man på BNP per arbetande person är Japan i nivå med sina konkurrenter. Skillnaden är demografin. Japan har en åldrande befolkning där det går allt fler pensionärer på varje arbetare vilket får konsekvenser för tillväxten.

– Så konklusionen är att demografin spelar roll. Och att man kanske inte ska se barn som en kostnad utan snarare som en investering i framtiden.

– Vi kan vända på det och säga att vi har råd att göra ganska mycket för att undvika de värsta scenarierna, att som samhälle investera för att skapa ett samhälle där man både vill och kan få barn, säger Åsa Hansson.

Utredningen förlängs med två år
Hur de strukturreformerna ska se ut är dock svårare. Flera länder har gjort olika försök för att det ska bli lättare att vara föräldrar utan att det påverkat fertiliteten. Men utredningen har fått två år till på sig att komma med genomtänkta förslag på hur politiken kan lösa barnfrågan. Slutdatum har skjutits upp till den siste juli 2028.

Skånska demografidagen är ett årligt evenemang som Malmö, Lund, Helsingborg och Region Skåne anordnar tillsammans med KSP (Föreningen för kommunal statistik och planering). I år hölls den på Studio i Malmö.

Under dagen talade också docenten i urbana studier Martin Grander om bostadsdebatten inför valet och Swedbanks Pernilla Johansson om konjunkturläget i Sverige och Skåne.

(News Øresund)