Svenska näringslivet varnar: Stram migrationspolitik hotar svensk kompetensförsörjning

Den svenska regeringens omfattande åtstramning av migrationspolitiken möter nu stark kritik från näringslivet. Förutom att enskilda individer drabbas befarar flera näringslivsorganisationer att den nya politiken kommer att slå hårt mot den svenska konkurrenskraften.

En stramare migrationspolitik är en av regeringens huvudfrågor. Redan före valet i september önskar regeringen få igenom tolv nya migrationsförslag, däribland skarpare krav för svenskt medborgarskap och familjeåterförening.

De stramare reglerna för uppehållstillstånd har även lett att allt fler 18-åringar kommer att utvisas, i Sverige omnämnt som de så kallade ”tonårsutvisningarna”.

Nu ger sig flera näringslivaktörer in i debatten och varnar för att reglerna väntas slå hårt mot konkurrenskraften. Att föra en stram migrationspolitik och samtidigt vara ett självklart val för internationell kompetens går inte ihop, låter budskapet från flera näringslivsföreträdare som Dagens industri varit i kontakt med.

Risk för ökad kompetensbrist

Tonårsutvisningarna kan leda till att alltmer av den efterfrågade ingenjörskompetensen inte når Sverige. Det menar företrädare för arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen och Sveriges Ingenjörer och till Dagens industri varnar man för att arbetskraftsinvandrare kanske väljer att inte söka arbete i Sverige, om det finns en risk att ens 18-åriga barn kommer att utvisas.

För bolag på landsbygden är bemanningen inte sällan en utmaning. Där pekas invandrad arbetskraft ut som avgörande.

– Vi är helt beroende av invandrad arbetskraft. För mig är det en gåta varför ingen pratar om att vi behöver invandring. Det politiska samtalet borde kretsa kring hur vi blir bra på integration, säger Tove Frisk VD för gjuteriet Bruzaholm i en intervju med Dagens industri.

Även i Danmark har näringslivet varnat för konsekvenserna för en ”ensidig invandringsdebatt”. I en intervju med Berlingske har Dansk Erhvervs vd Brian Mikkelsen uttryckt sin oro över en alltmer högervriden och polariserad invandringsdebatt och varnar för att Danmark kommer att ”stå inför enorma problem i hela vårt välfärdssystem” om man varken vill eller kan fortsätta att attrahera internationell arbetskraft.

Färre arbetskraftsinvandrar till Sverige- Även högutbildade

Och arbetskraftsinvandrarna blir allt färre. Sedan 2023 har antalet beslut om arbetstillstånd (förstagångsansökningar) minskat med 42 procent, från knappt 19 900 till 11 550 stycken, enligt siffror som Migrationsverket tagit fram till Dagens industri.

En liknande trend syns bland högutbildade, så som forskare, chefsyrken och yrken med krav på högskolekompetens. Där har arbetstillstånd, baserat på förstagångsansökningar, minskat med 17 procent under samma period.

(News Øresund)

Foto: Regeringskansliet