Köpenhamns nya, mer omfattande klimatplan får hård kritik

Köpenhamns kommande klimatplan byter fokus från utsläpp av koldioxid i staden till konsumtionsbaserade utsläpp. Istället för att mäta hur mycket som släpps ut just i Köpenhamn räknar man in alla utsläpp, oavsett var de uppstår, från varor och tjänster som konsumeras i Köpenhamn.

Det nya förslaget till klimatplan får hård kritik, bland annat av ekonomiprofessor Mogen Fosgerau som menar att Köpenhamn får en minimal utsläppsreducering till ett astronomiskt belopp.

Den klimatplan som gällt fram till 2025 inriktade sig på att reducera utsläppen av koldioxid i Köpenhamn. I den nya planen för 2035 byter Köpenhamns teknik- och miljöborgmästare Line Barfod från vänsterpartiet Enhedslisten mål till att det istället är utsläppen från köpenhamnarnas totala konsumtion som ska reduceras.

I den nya planen, vars mål är att reducera konsumtionsutsläppen med 50 procent till 2035, kommer även saker som köttkonsumtion och semesterresor räknas in.

Miljarder till kollektivtrafik

Bland annat ska tre miljarder danska kronor (knappt 4,4 miljarder SEK) satsas på kollektivtrafik och mobilitet samtidigt som biomassa fasas ut ur fjärrvärmeproduktionen till förmån för förnybar energi.

Den nya klimatplanen, som har skickats ut på remiss till de politiska nämnderna, möter hård kritik. Mogens Fosgerau, professor i ekonomi vid Köpenhamns universitet, sågar den längs fotknölarna i en intervju med Altinget:

– Köpenhamn får en minimal koldioxidreduktion för ett astronomiskt belopp.

Svårt att mäta och beräkna

Peter Kruse-Andersen, adjunkt i miljöekonomi på Köpenhamns universitet, menar att det är betydligt svårare att mäta konsumtionsbaserade utsläpp jämfört med det tidigare måttet hur mycket som släpps ut i Köpenhamn. Han är också kritisk mot att det är bara stadens direkta investeringar som redovisas, inte samhällskostnaden. Då blir det omöjligt att ta ställning till kostnaderna i förhållande till nyttan.

Kruse-Andersen påpekar även att Danmarks miljöarbete utvärderas efter de territoriella utsläppen som görs i Danmark. Därför kan det ändrade fokuset göra att Danmark får svårare att uppfylla sina internationella åtaganden.

Kritik har även kommit från andra politiska partier som menar att klimatplanen ingriper för mycket i köpenhamnarnas vardagsliv.

Barfod: Det krävs handling nu

Line Barfod framhåller i ett skriftligt svar till Altinget att Köpenhamn är en av världens rikaste storstäder och självklart ska gå före i klimatarbetet. Hon skriver också att ”det är lätt för ekonomer att sitta i sina elfenbenstorn, där man är högt över översvämningarna, och titta på sina räkneark”. Barfod menar att klimatförändringarna märks redan i Danmarks kommuner, och det krävs handling nu för att det inte ska bli ännu värre.

Fakta: Tre sätt att mäta utsläpp

Det finns tre sätt att beräkna utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Territoriella utsläpp. Beräknar de utsläpp som görs inom ett specifikt territorium. Det måttet användes i Köpenhamns klimatplan för 2025.

Produktionsbaserade utsläpp. Territoriella utsläpp plus internationella transporter. För utsläpp inom ett land blir totalsumman i stort sett samma som för territoriella utsläpp.

Konsumtionsbaserade utsläpp. Beräkning av utsläppen från varor och tjänster som konsumeras i ett specifikt territorium, oavsett var utsläppen i produktionen skett. Det mått som används i Köpenhamns klimatplan för 2035.
(News Øresund)