Dansk-svensk framgång mot EU:s minimilöner

EU-domstolens generaladvokat Nicholas Emiliou rekommenderar att EU:s direktiv om minimilöner annulleras i sin helhet, eftersom det enligt honom strider mot EU-rätten. Det är inte någon slutlig dom, men domarna brukar följa generaladvokatens rekommendationer, skriver Altinget. Det är en delseger för Sverige och Danmark, som driver målet i EU-domstolen. 

Som enda två länder röstade Danmark och Sverige mot direktivet. När den danska regeringen gick ett steg längre och drev fallet i EU-domstolen, hängde den svenska på efter viss tvekan och påtryckningar från arbetsmarknadens parter.

Danmark menade att direktivet stred mot Lissabonfördraget, som bland annat säger att EU inte får lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden. EU-kommissionen har sagt att man kommer respektera både den svenska och den danska arbetsmarknadsmodellen, men farhågan från Sverige och Danmark är att EU på sikt kommer få mer makt över lönebildningen.

Till Altinget skriver Sveriges jämställdhet- och arbetslivsminister Paulina Brandenberg (L), att de ”med intresse” inväntar domstolens dom:

”Jag noterar att generaladvokaten har gått på Danmarks och Sveriges linje och föreslår att direktivet i sin helhet ska ogiltigförklaras. Regeringen har i domstolsförhandlingen framhållit att EU inte har kompetens att lagstifta på sättet som gjorts i minimilönedirektivet. Vi stod upp för den svenska lönebildningsmodellen och arbetsmarknadens parters autonomi.”
(News Øresund)

Fakta: EU:s direktiv om minimilöner

I september 2022 gick EU:s direktiv igenom EU-parlamentet med 505 röster för och 92 emot. Några veckor senare ställde sig även medlemsländerna i ministerrådet bakom beslutet, med undantag för Sverige och Danmark som röstade nej, och Ungern som lade ned sin röst.

I december meddelade den danska regeringen att man ville driva fallet i EU-domstolen, eftersom direktivet, enligt Danmark, strider mot Lissabonfördraget. Efter påtryckningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och arbetsmarknadens parter följde den svenska regeringen med.

Farhågan från svenskt och danskt håll är att EU kommer få mer makt över lönebildningen. EU-kommissionen har å sin sida sagt att man kommer respektera den svenska och danska arbetsmarknadsmodellen.