Bankerna kräver svensk id-handling för att kunna utfärda bank-id till danskar

Organisationen Danske Torpare jublade när riksdagen i slutet av förra året beslöt att införa så kallade styrkta samordningsnummer. De ger nämligen bland annat utländska sommarstugeägare och gränspendlare som jobbar i Sverige förutsättningar för digital kontakt med svenska myndigheter och företag – för allt från att söka bygglov till att teckna försäkringar eller kontrollera pensionsbesparingarna. Men ytterligare ett hinder kvarstår: för att utfärda bank-id till dessa personer kräver bankerna även att Skatteverket får rätt att utfärda en fysisk, svensk id-handling till dem.

Från och med 1 september i år kommer danskar som bor i Danmark men äger sommarstugor eller jobbar i Sverige att kunna få styrkta samordningsnummer. Kravet är att de legitimerar sig hos svenska Skatteverket, som då kan föra in dem i folkbokföringen. Tanken är att de styrkta samordningsnumren sedan ska fungera i samhället på samma sätt som personnummer, som ofta krävs i kontakten med både företag och myndigheter.

Men för att bankerna ska utfärda svenskt bank-id räcker det inte att en person identifierat sig med exempelvis ett danskt pass eller id-handling hos Skatteverket och fått ett styrkt samordningsnummer. Bankernas krav är de samma för personer med styrkt samordningsnummer och för dem med svenskt personnummer: att de kan uppvisa en svensk, fysisk id-handling.

– Bankerna bestämmer själva hur processen ska se ut och vilka som kan få bank-id. I grunden handlar det om att det behöver finnas förtroende för identifieringsprocessen i samhället och grunden för att utfärda en e-legitimation är alltid en fysisk id-handling. Utan en fysisk sådan som man kan känna på och kontrollera finns det inget som kopplar samman personen med uppgifterna i folkbokföringen. Och det finns ingen möjlighet för banken i Sverige att göra en fördjupad kontroll av exempelvis det danska passet mot Danmark, medan ett svenskt pass eller nationellt id-kort kan kontrolleras med Polismyndigheten, säger Peter Göransson, seniorrådgivare på Svenska bankföreningen, till News Øresund.

Kravet på en fysisk id-handling kopplad till de styrkta samordningsnumren lyftes också fram av Bankföreningen i utredningen och remissvaret till den nya lagen som antogs i november i fjol.

– Det är inte för att skapa onödig irritation hos människor, utan det handlar om att det ska finnas förtroende för identifieringsprocessen, det är stora förtroendevärden som står på spel. Idag förlitar sig 6 500 företag och myndigheter i Sverige på den identifiering som svenska banker gör. Dessutom måste intentionerna i penningtvättslagstiftningen uppnås och tillitsramverket för svensk e-legitimation uppfyllas, säger Peter Göransson.

För att det ska vara möjligt för Skatteverket att utfärda fysiska id-handlingar baserade på styrkta samordningsnummer krävs ett nytt riksdagsbeslut, men Peter Göransson är hoppfull om att det kommer att lösa sig.

– Jag tror inte det är en jättestor fråga, för det finns ett stort momentum i frågan och man kan justera det ganska enkelt. Det stora har varit att få till den här processen med styrkta samordningsnummer, som är ett stort åtagande för svenska samhället. Syftet med samordningsnummer har tidigare aldrig varit att den enskilda ska kunna använda det, men nu ska de det. Det är ett bra och rätt initiativ i grunden, tycker jag, men vi behöver komma till den sista delen med en fysisk id-handling, säger han.

News Øresund – Anna Palmehag

Fakta: Svenska gränspendlare kan få danskt MitID

Sedan den 12 januari i år är det möjligt för svenskar och folk med andra nationaliteter som exempelvis jobbar i Danmark att skaffa ett danskt MitID genom att scanna chippet i passet med hjälp av mobilen. MitID motsvarar ungefär svenskt bank-id, och har till stora delar ersatt det tidigare NemID.