13 partier att välja på till danska valet

Tretton partier ställer upp till det danska folketingsvalet den 5 juni. Foto: News Øresund

Tretton partier ställer upp till det danska folketingsvalet den 5 juni. Nio av dem har en plats i Folketinget idag, ett har funnits sedan 70-talet men åkte ur parlamentet 2005 och tre partier är nybildade. Både det traditionella röda och blåa blocket ser ut att vara under uppluckring när partierna kör solo i valrörelsen och ställer ultimativa krav till statsministerkandidaterna.

Danska statsministern har väntat in i det sista med att utlysa valet till Folketinget. Under tisdagen meddelade han att det blir den 5 juni. Valrörelsen har varit igång ett tag, men kommer nu att köra på högvarv fram tills dess. Tretton partier ska kämpa om en plats i parlamentet, härav har fyra av dem inte en plats idag. Den första partiledardebatten på DR samma kväll som valet utlystes gav en vink om att det kan bli ett svårt läge efter valet.

Enligt opinionsmätningarna ser det ut att bli en seger för det röda blocket, men frågan är om det ens går att prata om ett blått och rött block längre.

Statsministerns parti Venstre ligger ganska stabilt i opinionsmätningarna – men med runt 19 procent något lägre än på 2000-talet. Samtidigt minskar stödet till två av de andra partierna i blåa blocket, Dansk Folkeparti och Liberal Alliance, medan De Konservative ökar lite från en historiskt låg nivå. Till det blåa blocket räknas också de fyra partierna som inte har mandat i Folketinget idag. Om alla åtta partiers mandat summeras har det borgerliga blocket enbart runt 46 procent av rösterna, enligt Berlingske Barometer som är en sammanvägning av olika aktuella opinionsmätningar. Men även om stödet skulle växa under valrörelsen är det inte säkert att partierna kan komma överens om en regering. På partiledardebatten på DR tisdag kväll lovade nuvarande statsminister Lars Løkke Rasmussen att inte basera en regering på varken Stram Kurs eller Nye Borgerliges politik – två partier som har både en invandringskritisk profil och som har lagt fram flera kontroversiella förslag. Samtidigt poängterade han att det finns negativ parlamentarism i Danmark, alltså att en regering inte behöver ett flertal bakom sig men däremot inte får ha ett flertal emot sig.

Ytterligare splittring i det borgerliga blocket syns när Venstre nu har lagt fram ett så kallat ”välfärdslyft” där statsministern lovar att investera 69 miljarder danska kronor i välfärden fram till 2025. Detta håller inte regeringspartnern Liberal Alliance med om. De ser hellre skattesänkningar och en nerskärning av den offentliga sektorn.

I röda blocket är partierna inte heller överens. Kraven på Socialdemokratiets Mette Frederiksen är många. Tidigare har det socialliberala mittenpartiet Radikale lagt fram flera ultimativa krav på exempelvis flykting-och integrationspolitiken och Europapolitiken om de ska stödja Socialdemokratiets statsministerkandidat. Enhedslisten har krav i utbyte mot deras stöd och nu ställer även Socialistisk Folkeparti krav på socialpolitiken i utbyte mot sin uppbackning till Mette Frederiksen. Enligt Berlingske Barometer skulle de röda partierna få runt 54 procent – vilket även inkluderar Alternativet som tydligt uttalat att de inte tänker att rösta på varken Mette Frederiksen eller Lars Løkke Rasmussen som statsminister utan sin egen ledare. (News Øresund)