6 juni firar Sverige 500 år som nationalstat – bröt sig ur unionen med Danmark 1523

Kungaporträtt av Gustav I (Gustav Vasa). Fotograf: Bertil Wreting, Nordiska museet, Stockholm (CC BY-NC-ND 4.0)

När Sverige i år firar landets nationaldag den 6 juni är det också 500-årsjubileum som nationalstat. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung, Gustav I. ”I och med Gustav Vasas makttillträde som riksföreståndare 1521 och kung 1523 bröt sig Sverige loss ur den danska unionen och en modernare stat såg dagens ljus”. Så sammanfattas skeendet av tidskriften Populär Historia. För flera av dagens svenska regioner är dock inte den svenska delen av deras historia 500 år. Vid freden i Brömsebro 1645 övergick Gotland, Halland, Jämtland och Härjedalen till Sverige och vid freden i Roskilde 1658 blev även Skåne, Blekinge och Bohuslän svenska.

Sedan Kalmarunionen 1397 hade Danmark och Sverige regerats av en och samma regent men i Sverige skapade unionen konflikter och maktkamper såväl mellan grupper inom Sverige som mellan Sverige och Danmark.

Skandinavisk union
Kalmarunionen var en skandinavisk union mellan Danmark, Norge och Sverige och som även omfattade områden som Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna. Unionen varade mellan 1397 och 1523. Danmark och Norge förblev i union fram till 1814 men med stora förändringar under 1536.

Gjorde Sverige till ett självständigt och enat rike
Gustav Vasa föddes under namnet Gustav Eriksson troligen den 12 maj 1496 i Uppland som son till riddaren och riksrådet Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter. ”Under 1500-talet blev Sverige ett enat och självständigt rike med en kungamakt som gick i arv och en kyrka som lydde under kungen. Gustav Vasa var den enande kraften och under hans söner ökade Sveriges betydelse i Europa”, skriver Livrustkammaren på sin hemsida.
Historikern och statsvetaren Per Andersson noterar i Sydsvenskan att det också finns ett mera kritiskt perspektiv på Sveriges nationaldag och valet av Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523. “Den historiska bakgrunden till Sveriges nationaldag är rakt motsatt Norges 17 maj, USA:s 4 juli och Frankrikes 14 juli, som alla manifesterar folkets frihet från överheten, i kontrast till att en tyrann avlöste en annan tyrann den 6 juni”.

Stöd från Lübeck
Under befrielsekriget 1520–1523 hade Gustav Vasa fått stöd från bland andra Dalkarlarna (än idag märks minnet från detta genom skidtävlingen Vasaloppet) och från Lübeck. Det var till Lübeck Gustav Vasa flydde efter en årslång internering som dansk gisslan på Kalø strax norr om Aarhus. Det tyska stödet innebar att Sverige hade stora skulder till Lübeck under Gustav Vasas inledande regeringstid.

Reformerade kyrkan och byråkratin
Gustav Vasa beskrivs av Populär Historia som ”den främste ekonom som suttit på Sveriges tron”. Under Vasas regeringstid skapades början till Sveriges moderna byråkrati. Vid 1527 års riksdag i Västerås inledes reformationen som innebar att Sverige bröt med påven och den katolska kyrkan och övergick till den evangeliska-lutherska Svenska kyrkan med kungen som kyrkans överhuvud. Samtidigt beslagtogs stora delar av kyrkans förmögenhet. Gustav Vasa styrde upp såväl skatteväsendet som penningpolitiken och landets myntmästare.
(News Øresund)