Malmöborna blir rikare – knappar in på rikssnittet

Välståndet stiger i Malmö, och det går snabbare än i resten av Sverige. Snart är Malmöbornas ekonomi i nivå med rikssnittet, enligt socialforskaren Tapio Salonen vid Malmö universitet, som intervjuats av Sydsvenskan.

Det senaste decenniet har Malmö knappat in på resten av landet, och det går allt fortare, berättar Tapio Salonen, som studerat Malmö i 30 års tid, för Sydsvenskan.

Justerat för inflation har alla grupper fått det bättre, något som inte var fallet på 00- och 10-talet. 2008 var nästan 30 procent fattiga, enligt definitionen ”låg ekonomisk standard”, som innebär en disponibel inkomst på 60 procent eller mindre än medianvärdet i Sverige. Klyftorna ökade och för låginkomsttagare gick det ännu sämre. Den trenden har vänt och andelen fattiga hushåll blir mindre. I dag är siffran för hushåll med låg ekonomisk standard 22 procent.

I statistiken är det ett antal faktorer som visar på utvecklingen:

1. Från 90-talet fram till 2010 tappade den genomsnittlige Malmöbon inkomst jämfört med andra svenskar, och 2010 låg skillnaden på nästan 3 000 kronor. I dag ligger nivån på 2 100 kronor.
2. Det så kallade balansmåttet, som visar hur många köpstarka respektive köpsvaga hushåll det finns, är större i Malmö än jämförbara städer, men sjunker också stadigt – från 1,72 år 2012 till 1,38 för 2022. I Stockholm respektive Göteborg var det 2022 0,52 och 0,99.
3. Sysselsättningsgraden är högre än på länge, och högre än vad rikssnittet är. 2023 var den 70,8 i Malmö mot 69,4 i hela landet. Enligt Tapio Salonen får man gå tillbaka till Kockumstiden (varvet i Malmö) för att hitta samma siffror.

Att det går bättre för Malmö nu beror på en mängd saker, men några faktorer Tapio Salonen lyfter fram är hög inflyttning av unga och högutbildade till Malmö, som därmed betalar kommunalskatt, och att fler företag och myndigheter etablerar sig i staden.
(News Øresund)