Malmö och andra kommuner vägrar samarbeta med regeringen om frivillig återvandring

Den svenska regeringen vill få fler personer med invandrarbakgrund att återvända till sina ursprungsländer och utsåg i somras en nationell samordnare “för att stärka kommunernas arbete med frivillig återvandring”. Men i ett brev från en lokalpolitiker i Jokkmokk i norra Sverige har man tackat nej till erbjudandet med orden ”Tack, men nej tack”. Detta har utlöst en lavin av motreaktioner från andra kommuner, däribland Lund och Malmö. ”Frågan är i hög grad symbolpolitik”, säger en lokalpolitiker från Moderaterna i Lund.

I juni i år fick regeringens nationella samordnare för frivillig återvandring, Teresa Zetterblad, i uppdrag av regeringen att ”stödja kommunerna i informationsarbetet om möjligheten till återresa” och har bjudit in landets kommuner till samarbete. En inbjudan som både Malmös och Lunds ledande partier har avböjt.

– För oss är det viktigt att alla människor som hittat sin trygga plats i vår stad ska känna att de är välkomna, sade Sedat Arif (S), ledamot kommunalrådat i Malmö, till SVT.

Sedat Arifs reaktion har kritiserats av oppositionsledamoten Magnus Olsson (Sverigedemokraterna), som anser att enskilda kommuners motstånd mot regeringssamarbete påminner om situationen i USA.

De ledande partierna i Lunds kommun, Moderaterna och Socialdemokraterna, har också avböjt att träffa regeringens samordnare, vilket enligt Omni troligen är den första kommunen med ett högerparti i ledningen som avvisar samarbete med regeringen.

– I en Lundakontext så blir den här frågan väldigt mycket symbolpolitik och plakatviftande, uttalar det moderata kommunalrådet Rasmus Törnblom till media.

Lokalpolitiker: ”Den förda politiken är inte svensk”

Kommunernas motstånd mot regeringen började när Roland Boman, ledamot i kommunalrådet i Jokkmokk (som representant för partiet Framtid i Jokkmokks kommun), publicerade sitt svar till Teresa Zetterblad med orden: ”Tack, men nej tack.” Svaret spreds snabbt på sociala medier.

I sitt brev skrev Roland Boman bland annat att: ”Jokkmokk kommer inte att bistå de krafter som idag driver regeringens politik gentemot våra medmänniskor som arbetar och bidrar. Den förda politiken är inte svensk.”

Jokkmokks kommun är inte ensam om sitt motstånd mot regeringens kampanj i Norrbotten. De glesbefolkade kommunerna Boden, Kiruna, Gällivare, Överkalix, Pajala, Arvidsjaur, Arjeplog, Luleå och Kalix vägrar också att delta i dialogen med motiveringen att de har ett starkt intresse av att behålla invånarna.

Regeringen vill höja återvandringsbidraget till 350 000 kronor per person

För närvarande kan personer med permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige få ett återvandringsbidrag från staten på 10 000 kronor per vuxen och 5 000 kronor per barn.

Men från och med nästa år har regeringen föreslagit att bidraget höjs till 350 000 kronor för personer över 18 år, 25 000 kronor per barn, med ett tak på 600 000 kronor per familj. Detta avråddes dock i en regeringsrapport i september förra året. Förslaget har också mött kritik från flera myndigheter, däribland Skatteverket och Utbetalningsmyndigheten som ska hindra att pengar betalas ut till fel personer, enligt Sveriges Radio.

Förslaget är nu på remiss och regeringen vill att det ska träda i kraft den 1 januari 2026.

(News Øresund)