Lunds universitet förlorar ett strategiskt forskningsområde

Forskningsmiljön CancerLU vid Lunds universitet kommer inte att räknas som ett statligt strategiskt forskningsområde från år 2020. Foto: News Øresund – Johan Wessman

UPPDATERAD 161215. Forskningsmiljön Cancer vid Lunds universitet förlorar sin status som statligt strategiskt forskningsområde i Sverige från år 2020 och därmed även 12,5 miljoner kronor i årligt stöd. Det beskedet ges i regeringens forskningsproposition. Lunds universitet ser dock inte att själva forskningskvaliteten brister.

Av de 43 svenska forskningsmiljöer som 2010 pekades ut som strategiska väljer regeringen att dra in de extra forskningsmedlen till två av dem. Förutom cancerforskningen vid Lunds universitet handlar det om forskningen om klimatförändringarnas effekt på ekosystem och biodiversitet vid Stockholms universitet.

– Det är ju trist, naturligtvis. Det gjordes en utvärdering och vi kom dåligt ut ur den. Det har varit konstigheter kring utvärderingen, men vi måste relatera till att det är så det kommer att bli, säger Gunilla Westergren-Thorsson, dekan för medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Utvärderingen som hon syftar på gjordes 2015. Forskningen och miljöerna utvärderades i två steg av internationella experter och i den första delen fick forskningsmiljön CancerLU omdömet: ”uppnår internationell standard”, vilket den delar med en rad andra av de bedömda områdena. I den andra delen får miljön dock betyget ”otillräckligt” och kommentaren att området är ämnesmässigt spretigt och i behov av en bättre strategi. Liksom i den första delen påpekas också att även om antalet vetenskapliga artiklar är stort har de inte citerats i så hög grad. Utifrån det rekommenderade en grupp bestående av representanter från Vetenskapsrådet, Formas, Vinnova, Energimyndigheten samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) att bidraget till CancerLU avvecklas, vilket regeringen nu också gör.

– Lund har plockat flest av de här strategiska områdena. Det här handlade nog också om att de tyckte att det gick mycket till Lund – det ligger politik bakom, säger Gunilla Westergren-Thorsson till News Øresund.

Men Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström menar att utvärderingen gjordes utifrån de kriterier som var givna när miljöerna inrättades.

– Den internationella expertpanelen bedömde att några av miljöerna hade utmaningar med hänsyn till forskningens kvalitet och strategier. Att en viss omfördelning av medel sker på basis av hur dessa medel används är en naturlig följd av en utvärdering och syftar till att få ut maximalt ur denna investering i forskning av strategisk betydelse för Sverige, säger han.

Enligt forskningsminister Helene Hellmark Knutssons (S) pressekreterare Kristian Brangenfeldt innebär det indragna särskilda, statliga anslaget att CancerLU inte längre ur statens perspektiv ­kommer att räknas som ett strategiskt forskningsområde efter år 2019.

– Men samtidigt höjs basanslagen till forskningen och den framtida satsningen på CancerLU är ett beslut för Lunds universitet, säger han till News Øresund.

Gunilla Westergren-Thorsson är inte så orolig över cancerforskningens framtid vid Lunds universitet.

– Cancerområdet är stort och brett och svårt att samla ihop, men vi har nya strategier för hur vi ska arbeta och integrera det mer i andra områden, som gör att det här kommer att bli jättebra. Vi måste hitta nya vägar att få finansiering och det har vi på gång, säger hon.

(News Øresund – Anna Palmehag)