Danskt krismöte och ökad press på Grönlands självständighet efter Trumps utspel

Diskussionen om Grönland självständighet har de senaste dagarna blossat ännu mer efter den kommande amerikanska presidenten Donald Trumps utspel om att införliva ön med USA. Den danska statsministern Mette Frederiksen (S) menar att Grönland självt ska bestämma och inte är till salu. Hon backas upp av Ulf Kristersson (M).
Uppdaterad 17/1: Mette Frederiksen har efter ett telefonsamtal med Trump under torsdagen sagt att han inte har avvisat strafftullar på danska varor. Under fredagen har det hållits möten med både folketingsmedlemmar i Udenrigspolitisk Nævn och med chefer för stora danska företag. 

Den kommande amerikanska presidenten Donald Trump har klargjort att han önskar att införliva Grönland med USA. Det har han gjort förr, och då kallade den danska statsministern Mette Frederiksen det ”absurt”, men den här gången tas det mer allvarligt av det danska regeringen, och under torsdagen förra veckan hölls det ett krismöte för Folketingets partiledare.

– USA och Danmark har ett nära samarbete (…) Vi har föreslagit ett samtal, och jag tror att det blir av, sade Mette Frederiksen efter mötet, enligt Berlingske.

Under torsdagen talade Mette Frederiksen med Trump i telefon, och hon berättade senare på ett pressmöte att han inte hade avvisat strafftullar mot danska varor. Under fredagen höll regeringen möten med både folketingsmedlemmar i Udenrigspolitisk Nævn och med flera chefer för stora danska företag.

Danmarks radios politiska analytiker Jens Ringberg menar att regeringen anser situationen ”lika bekymrande i dag som före samtalet med Donal Trump”

Amerikanskt utspel möter europeiskt motstånd

De danska krismötena skedde som en reaktion på att den kommande presidentens son, Donald Trump Jr., besökte Grönland i förra veckan och Donald Trumps utspel om att inte utesluta militär makt och handelstullar mot Danmark. Danmark får dock uppbackning av flera europeiska stats- och regeringsledare, häribland Frankrikes Europa- och utrikesminister Jean-Noel Barrot, och senast Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i ett skriftligt svar till Expressen sade att ”vi accepterar inte att landgränser ändras med hot eller våld, varken inom eller utanför EU.”

Grönlands landsstyreformand Múte B. Egede är också avvisande inför Trumps hot, men fastslår i ett skriftligt svar till Politiken att Grönland ska fotsätta med att vara öppet för samarbete och handel med hela världen.

I dag, fredag, ska han träffa Mette Frederiksen och regeringsledaren på Färöarna för det årliga ”rigsmødet”.

Expert: Ekonomisk avskiljning från Danmark blir svårt

Just handeln är en stor faktor i Grönlands självständighetsprocess, som fått nytt liv i och med Trumps utspel. Ön är i hög grad beroende av ett det så kallade ”blocktillskottet” från Danmark, som bland annat täcker polis, fängelser samt vård- och omsorgsområdet. Enligt danska TV2 uppgick tillskottet förra året till runt 5,5, miljarder danska kronor i Grönlands samlade statsbudget på runt 14 miljarder DKK.

Utöver tillskott från Danmark kommer största delen av Grönlands intäktskälla från fiske, som utgör 90 procent av öns exportproduktion med Danmark som dess största marknad, följt av Island och Norge. De ekonomiska banden till Danmark gör det därför svårt för Grönland att avskilja sig från Rigsfælleskapet på kort sig, har ordföranden för Grønlands Økonomiske Råd, Troben M. Andersen, sagt till TV2. Han pekar på Grönlands mark, som är rik på mineraler, som en stor ekonomisk möjlighet.

Den grönländska marken är också ett geostrategiskt fokus för flera stormakter, speciellt för USA och Ryssland. Som konsekvens av klimatförändringarna smälter mer av isen på Grönland och det öppnar upp för nya möjligheter för olje- och mineralutvinning.

Självständighetsfrågan mer aktuell

Grönland är förbundet med Danmark och Färöarna i det så kallade ”rigsfælleskabet”. Det har ingen juridisk betydelse, men har blivit ett vanligt begrepp för att beteckna de tre delarna av det danska kungariket. Grönland och Färöarna är också båda representerade i Folketinget med två platser vardera. Det finns en livlig debatt om rigsfælleskabets framtid, där röster från framförallt Grönland är motståndare. 

I maj 2023 valde folketingsmedlemmen Aki-Matilda Høegh-Dam att hålla hela sitt anförande på grönländska. Hon kallade det ”en rest från kolonitiden” att det bara pratades danska i Folketinget. 

– Om Danmark verkligen var ett rigsfælleskab, skulle vi också kunna rymma varandras språk, sade hon efteråt. 

I 2022 kom det också fram att danska läkare hade satt in spiraler i tusentals grönländska kvinnor och flickor på helt ner till 13 år på 60- och 70-talet. En utredning, som ska avslutas i år, startades av det grönländska regeringsorganet Naalakkersuisut och den danska regeringen.
(News Øresund)

Fakta: Grönlands historiska förhållande till Danmark 

Grönland har haft ett historiskt komplext förhållande till Danmark som går tillbaka till 1721, då ön blev en danska koloni. Kolonistatusen blev upphävd 1953, då Grönland blev en del av det danska riket som ett län.

Sedan 1951 har USA och Danmark haft ett försvarsavtal som innebär att USA i regi av Nato ska bistå Danmarks försvar av Grönland och att USA har rätt till fri åtkomst överallt på Grönland. USA har sedan dess haft en stor militär närvaro på Grönland i form av Pituffik Space Base (tidigare Thule Air Base), som blev förstärkt så sent som för tre år sedan, enligt en kraftigt censurerad amerikansk rapport.

1979 blev ett viktigt år för Grönlands väg till självständighet, då ”Hjemmestyreloven” blev införd. Den innebar att Grönland fick sitt eget parlament som övertog flera sakområden från Danmark, samtidigt som Danmark började betalade det så kallade blocktillskottet.

Hjemmestyret blev småningom avlöst av självstyret, som 75 procent av Grönlands befolkning röstade för i 2008 och som innebar att inuitbefolkningen blev erkänt som ett självständigt folk, som är ett villkor för att Grönland kan bestämma sig för att bli självständigt. Danmark styr dock fortfarande Grönlands försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik, samt dess valuta och penningpolitik.

2023 stod en kommission klar med utkastet till en grönländsk författning, som parlamentet på Grönland ska besluta om och/eller när den ska gå till folkomröstning.

Den 6 april i år ska det vara både parlaments- och kommunalval på Grönland, och flera experter bedömer att självständighetsfrågan kommer få stor betydelse.

Källor: DR.dk, Altinget.dk, Politiken