Europas gröna vätgasäventyr vacklar med Ørsted i spetsen

Sedan 2020 har grön vätgas i olika former setts som en nyckelfaktor i energiomställningen. Miljarder har pumpats in i projekt som nu läggs ner, ett efter ett. Danska Ørsted har på kort tid skrotat tre stora projekt, skriver Berlingske.

Runt 2020 kom Power-to-X i ropet som räddaren i klimatnöden för Europa. Flera stora projekt för att omvandla grön energi till flytande vätgas sjösattes. Tekniken går ut på att till exempel vindkraft driver en elektrolysprocess som delar upp vatten i syre och väte. Vätgasen kan användas direkt eller förädlas vidare till flytande bränsle. Det flytande bränslet kan vara ett alternativ för vissa branscher, som shipping eller energiintensiv ståltillverkning.

Planerna var omfattande, men nu läggs det ena projektet efter det andra ner. På kort tid har Ørsted, världens största företag inom grön energi, stoppat tre stora projekt. I augusti skrotades Flagship One i Örnsköldsvik som skulle producera grön vätgas för containertrafiken. Det hade ekonomisk uppbackning från såväl Europeiska Investeringsbanken EIB som Microsoftgrundaren Bill Gates fond, men Ørsted väljer ändå att lägga ner och ta smällen på cirka två miljarder svenska kronor.

Därefter har Ørsted också stoppat ett miljardprojekt inom vätgas i Vestjylland och lagt ner planerna på en flygbränslefabrik i Avedøre utanför Köpenhamn. Även Shell har skrotat planerna på en fabrik för grönt flygbränsle i Sverige.

Anledningen är att ekonomin inte går ihop när man omvandlar till exempel vindkraft till flytande bränsle, säger Karsten Capion, senioranalytiker på den gröna tankesmedjan Concito, till Berlingske. Den gröna energin har störst värde om den används direkt, för att driva till exempel värmepumpar eller elbilar.

Ekonomen Jacob Funk Kirkegaard på tankesmedjan Peterson Institute for International Economics formulerar samma sak som en retorisk fråga: ”Om nu Ørsted kan sälja den ström de producerar direkt, varför ska de då lägga en massa pengar på att omvandla den till allt möjligt annat?”

För containertrafiken på haven väntar böter om man inte nått utsläppsmålen till 2030. Men ekonomiskt sett kan det löna sig för företagen att betala böterna hellre än att binda upp sig för dyr vätgas redan nu, menar Inesa Ulichina, chef för hållbar shipping på den europeiska branschorganisationen Transport & Environment. Hon tror att två tredjedelar av de planerade vätgasprojekten som vänder sig till shippingbranschen inte kommer att bli verklighet som prisbilden ser ut nu. (News Øresund)