ESS-tunneln ligger två månader före schemat

Mats Lindroos är chef för bygget av acceleratortunneln vid ESS. Den 537 meter långa tunneln är sex meter bred och 3,5 meter hög. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

I fredags firade konsortiet bakom forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund att acceleratortunneln är färdiggjuten. Bygget av tunneln – som ska börja testanvändas 2019 – har än så länge gjort av med mindre pengar än beräknat och ligger två månader före schemat, berättar Skanskas projektdirektör Dan-Magnus Sköld för News Øresund.

Tjocka betongväggar omsluter den 537 meter långa acceleratortunneln och ingången är byggd i sicksack för att ingen joniserande strålning – i värsta fall – ska kunna slippa ut. Ovan taket kommer så småningom ett tjockt lager jord att bredas ut. I tunneln ska protoner skickas genom ett långt rör, för att när de i nästan ljusets hastighet stöter i ett mål av grundämnet volfram, frigöra neutroner. Neutronerna används för att belysa de material som ska studeras och ger en bild av dess dynamik och strukturer på atom- och molekylnivå.

Mats Lindroos, chef för acceleratorbygget vid ESS, guidar en grupp journalister genom tunneln och berättar var gigantiska frysanläggningar ska placeras ut och var protonerna ska sättas igång ur en slags vätgasflaska. Än så länge är acceleratortunneln i det närmaste tom, men snart blir det trångt. Mellan en kvarts och en halv miljon tekniska komponenter ska installeras i den och i byggnaden bredvid, som kommer att inrymma en stor del av de vetenskapliga instrumenten. De kommer från 23 olika forskningsinstitut i hela Europa, bland annat Aarhus universitet, och utgör en del av ländernas bidrag till ESS.

– Om vi skulle bygga allting själva skulle det ta för lång tid – mellan fem och tio år. Därför tar vi hjälp av dem som har specialkompetensen, säger Mats Lindroos.

Det vetenskapliga installationsarbetet startar i höst och vid fredagens taklagsfest firades att byggarbetarna snart kan lämna över till forskarna – åtminstone vad gäller acceleratortunneln. Eftersom bygget av forskningsanläggningen sker i olika etapper befinner sig andra delar fortfarande på projekteringsstadiet. Först år 2025 ska ESS stå helt klart.

Iförd den säkerhetsutrustning som alla på byggarbetsplatsen ESS måste bära talar Mats Lindroos varmt om forskningsanläggningens framtid. Tidigare arbetade han vid forskningsanläggningen Cern i Schweiz och berättar hur han brukade stå vid dess vetenskapliga kärninstrument och tänka på alla Nobelpris det gett upphov till.

– Jag hoppas att någon kommer att stå så här på ESS också, säger han.

Mats Lindroos sticker inte under stol med att fredagen är en stor dag för honom.

– Självklart är det en alldeles speciell känsla när man står här nere. Det är svårt att inte bli lite rörd. För en fysiker som jag att bygga ett sådant här projekt – det kan man hoppas på en gång i sitt liv, sade han.

News Øresund – Anna Palmehag

Fakta: ESS

Materialforskningsanläggningen European Spallation Source byggs som ett europeiskt samarbetsprojekt i utkanten av Lund och får världens mest kraftfulla neutronkälla. Datacentret är placerat i Köpenhamn.

Neutronkällan gör det möjligt att studera olika material på molekyl- och atomnivå, med inriktning mot bland annat life science, materialvetenskap, arkeologi och magnetism. ESS förväntas vara klart att leverera de första neutronerna innan decenniet är slut.
Fullvärdiga medlemsländer med rösträtt är: Danmark, Estland, Frankrike, Italien, Norge, Polen, Schweiz, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Fyra länder börjar med observatörsstatus, med avsikt att bli medlemmar inom en snar framtid: Belgien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien. Källa: ESS