Danskarna ska rösta om att delta i EU:s försvarssamarbete – sju miljarder extra till försvaret under 2022 och 2023

I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har danska regeringen nu tillsammans med flera oppositionspartier beslutat att satsa mer pengar på försvaret samt att hålla en folkomröstning om avskaffandet av undantaget för EU:s försvarssamarbete. Danmark har fyra undantag i EU-samarbetet. Ett av dem är gällande försvarssamarbetet inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Under söndagen presenterade statsminister Mette Frederiksen (S) tillsammans med partiledarna för Venstre, SF, Radikale Venstre och Konservative ett avtal om att stärka försvaret, “Nationalt kompromis om dansk sikkerhedspolitik“. Under 2022 och 2023 skjuts 3,5 miljarder danska kronor extra till hantering av den förändrade säkerhetspolitiska situationen efter Ryssland har invaderat Ukraina. Fram mot 2033 ska försvarsbudgeten öka till två procent av BNP från dagens 1,47 procent, vilket innebär att budgeten då höjs med ytterligare 18 miljarder danska kronor årligen, enligt DR Nyheder. Det ska delvis finansieras genom att tillåta ett större underskott på statsfinanserna.
Danmark är medlem av Nato, men deltar inte i EU:s försvarssamarbete eftersom det är omfattat av ett av Danmarks undantag i EU-samarbetet. Partierna som står bakom försvarsavtalet är dessutom eniga om att vilja ta bort detta undantag. Danmark deltar idag inte i EU:s militära operationer, varken med pengar eller resurser och har inte rösträtt i Ministerrådet gällande försvarspolitiken på grund av detta undantag. Om undantaget ska bort måste det dock först till en folkomröstning. Detta ska ske den 1 juni 2022.

Partierna kom även överens om att Danmark ska vara oberoende av rysk gas.
– En snabbare utfasning av naturgas som ersättes av energieffektivitet och förnybar energi vill säkerställa att säkerhetspolitik och grön omställning går hand i hand. Energi- och klimatpolitik är ett ofrånkomligt element i självförsörjning och säkerhetspolitik, står det i avtalet.

Enligt Mandag Morgen utgör naturgas mindre än 15 procent av det samlade energiförbrukningen i Danmark, men 35 procent av gasen kommer från Ryssland. (News Øresund)

Fakta: Danmarks undantag i EU-samarbetet

Sedan danskarna röstade nej till Maastrichtfördraget om utökad EU-samarbete 1992 förhandlades det fram fyra undantag i samarbetet, det så kallade Edinburgh-avtalet, som danskarna röstade ja till i 1993. Danmark deltar därför inte i de delar av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik som gäller försvaret, inte kring rättsliga och inrikes frågor och inte i Euro-samarbetet. Det sista undantaget gällde unionsmedborgarskapet som Danmark ville säkra inte skulle ersätta det nationella medborgarskapet. Något som alla EU-länder har varit eniga om och undantaget gäller därför alla EU-länder och inte bara Danmark.

Undantagen kan enligt ett politiskt avtal i Folketinget enbart tas bort efter en majoritet av danskarna har röstat för det i en folkomröstning. Två gångar har det varit sådana omröstningar. I september 2000 röstade danskarna nej till att införa euron och december 2015 röstade de nej till en ordning där det skulle vara möjligt för Danmark att välja från fall till fall om de ville delta i samarbetet kring rättsliga och inre frågor.

Källa: Folketinget/EU-Oplysningen