Danmarks nya ambassadör i Sverige började som praktikant i Stockholm på 80-talet och har arbetat i Singapore och New York

Den 7 november i år lämnade Danmarks nya ambassadör i Sverige, Vibeke Rovsing Lauritzen, över sitt kreditivbrev till Sveriges kung Carl XVI Gustaf vid en högtidlig audiens på Kungliga slottet i Stockholm. Det är ingen nykomling i Sverige som tagit över posten som dansk ambassadör. Redan på 1980-talet kom Vibeke Rovsing Lauritzen till Stockholm för ett praktikjobb i samband med hennes studier i statskunskap. Som ambassadör har hon med sig erfarenheter från tidigare utlandsarbete i Wien, Singapore och New York. 

– Jag hade turen att som ung studerande i statskunskap få en praktikplats i Stockholm. Det var i slutet av 1980-talet. Jag gillade verkligen att bo och arbeta i Stockholm och har sedan dess följt med i vad som händer i vårt grannland. Så det är ett drömjobb att få lov att återvända som Danmarks ambassadör. Under mina snart 30 år i Utrikesministeriet har jag ofta arbetat tillsammans med svenska kolleger i samband med det nordiska samarbetet. Inte minst när man arbetar på en representation i utlandet har jag upplevt att svenska och danska kolleger arbetar bra tillsammans för att främja frågor av gemensamt intresse, säger Vibeke Rovsing Lauritzen till News Øresund.

Kopplingen till Skåne och det politiska samarbetet i Greater Copenhagen fick Vibeke Rovsing Lauritzen snabbt stifta bekantskap med som ny ambassadör. I fredags förra veckan tog hon emot Greater Copenhagens ordförandeskap när de besökte Stockholm. På torsdagen besökte hon Helsingborg och Malmö för invigning av nya konsulat för att under fredagen delta vid Greater Copenhagen Committess toppmöte på Köpenhamns Rådhus.

Vad har du arbetat med innan du blev ambassadör i Stockholm?
– Jag firar snart 30-årsjubileum i Utrikesministeriet och har arbetat inom nästan alla områden där. Som ambassadör har jag bland annat glädje av den erfarenhet jag fick som ministersekreterare till bland andra Niels Helveg Petersen och Mogens Lykketoft.
– Ambassaden i Stockholm är min fjärde utstationering. Jag har varit ambassadör i Singapore. Som relativt nyanställd blev jag ambassadsekreterare i Wien. Min mest minnesvärda utstationering var i New York 2001. Jag skulle täcka Säkerhetsrådet och flyttade in i en lägenhet downtown Manhattan den 1 september. Världen ändrade sig som bekant några få dagar senare och det var på flera sätt spännande men också en jobbig upplevelse att arbeta med terrorbekämpning och bo mindre än en kilometer från Ground Zero.
– Jag träffade min man – som är från Nordjylland som jag själv – i New York. Så jag vände näsan mot Köpenhamn lite tidigare än planlagt. Jag blev utnämnd till chef för ekonomikontoret medan jag var föräldraledig med vår dotter. Två år senare, 2007, reste vår lilla familj till Singapore.
– Under 2010 blev jag hemkallad för att bli centerchef för Danmarks Exportråd som utöver export också omfattar innovation och investeringsfrämjande arbete. Efter fyra år på det jobbet var jag föräldraledig med vår son, som är adopterad från Etiopien. Sedan har jag fram till utsändningen till Stockholm varit HR-chef i Utrikesministeriet.

Vilka är de viktigaste samarbetsfrågorna mellan Danmark och Sverige under det närmaste året?
– Världen har ändrat sig markant under de senaste åren – exempelvis genom Brexit och utvecklingen i Ukraina och den Islamiska Staten. Det har generellt ökat behovet av samarbete mellan likasinnade länder. Sverige och de övriga nordiska länderna är naturliga samarbetsparter för Danmark.
– Det är klart att med de förändringar som kommer att ske i EU som en följd av Brexit är det behov för ett ännu tätare samarbete mellan Sverige och Danmark. Vi har generellt samma önskan om hur EU ska utveckla sig. Det finns också behov av ett tätt samarbete när det gäller gränsöverskridande kriminalitet. Den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdena har ökat behovet av en tät dialog mellan Sverige och Danmark på det försvarspolitiska området. Det finns behov av en tät kontakt mellan myndigheter, organisationer och näringsliv för att få ut den fulla potentialen från Grater Copenhagen-samarbetet. Den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen ökar behovet av att titta på gränsöverskridande infrastrukturprojekt.
– På det hela taget kommer det att främja tillväxt och välfärd i båda länderna om vi kan bli bättre på att lära av varandras ”best prcactices” inom områden som miljö, klimatsäkring, integration, utbildning och välfärd och då även för utsatta befolkningsgrupper. (News Øresund – Johan Wessman)