Skånes delade framtid: Tio kommuner kommer krympa det kommande decenniet 

En krympande befolkning kommer att innebära stora utmaningar för allt fler kommuner. Skolor som tvingas stänga och hus som står tomma ökar risken för en ond spiral. I Östra Göinge, där utvecklingen varit påtaglig länge, är man inställd på ännu färre invånare i framtiden, något som inte nödvändigtvis behöver vara av ondo. “Klart vi tappar befolkning – man flyttar dit jobben finns”, säger kommunalrådet Patric Åberg (M).

Text: Finn Möller & Henrik Smångs/News Øresund

– Det kommer inte gå åt helvete, men det kommer bli annorlunda.

Patric Åberg, Östra Göinges moderata kommunalråd sedan 16 år, siar om framtiden för sin kommun.

Befolkningsökningen väntas avta i Skåne. Tydligast kommer det märkas i Östra Göinge, enligt prognoserna.

Han är född och uppvuxen i Östra Göinge i nordöstra Skåne. I dag har kommunen 13 700 invånare och om tio år bor där 12 400 om utvecklingen fortsätter enligt Region Skånes senaste befolkningsanalys. Enligt den väntas tio skånska kommuner krympa. Och ingen annanstans i länet är utvecklingen så tydlig som här.

– Här har befolkningen minskat sedan -93. Då var vi som mest 15 100. Sedan har det backat hela tiden, med undantag för migrationskrisen, säger Patric Åberg.

Sveriges befolkningstillväxt har redan saktat in på allvar. Två tredjedelar av landets 21 län hade en folkminskning under fjoråret. Befolkningen krympte framför allt i norra Sverige, men även i Blekinge och Kronobergs län. Bara under de ­senaste åren har det stängts 620 förskoleenheter i landet på grund av minskade barnkullar, enligt den statliga utredningen ”Framtid med barn”.

Jeanette Ovesson, kommunalråd i Simrishamn. Foto: Simrishamns kommun.

Det är i kommunen utvecklingen märks först. Liksom Östra Göinge väntas befolkningen krympa i Simrishamn och Hörby under den kommande tioårsperioden när befolkningen alltmer koncentreras till de större städerna. Att befolkningen ska öka har varit Simrishamns viktigaste politiska fråga i trettio år, enligt det moderata kommunalrådet Jeanette Ovesson.

– Det kommer fortsatt vara vårt huvudfokus. Det är där man vill lägga krutet. Då gäller det att se vad som är viktigt för att man ska flytta till en kommun, säger hon.

”Anfall är bästa försvar” är mantrat i Hörby, enligt det sverigedemokratiska kommunalrådet Anders Hansson. Medan Region Skåne spår en marginell minskning med 60 personer till 15 500 invånare år 2035, satsar Hansson tvärtemot prognosen på att kommunen ska växa med 2 000 invånare.

– Vi som många andra kommuner har ett minskande barnafödande och en befolkning som blir äldre. Därför har vi aktivt jobbat med att få till oss nya företagsetableringar.

”Det värsta en politiker kan göra”
Även om framtidsscenarier är osäkra är Patric Åberg ändå inställd på att Region Skånes befolkningsprognos träffar någorlunda rätt, om inget oförutsett händer.

– Östra Göinge kommer att minska i befolkning. Det är bara så, det kommer bli färre skolor och fler tomma bostäder.

De gamla bruksorterna i Östra Göinge hade på 70- och 80-talet flera större fabriker. Förutom pappersbruk hade golvtillverkaren Tarkett i Hanaskog 600–700 anställda, mot dagens 95. I Sibbhult hade Scania sin växellådsfabrik.

I dag har kommunen Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet på 15 procent. Sibbhult är orten där Patric Åberg var med och lade ner en skola för två år sedan. Runt 100 barn flyttades till Broby. Trots det har skolan idag färre barn än innan flytten.

– Att lägga ned en skola är det värsta en politiker kan göra. De som bor där tänker här och nu, så det blir en krock när vi säger att barnafödandet kommer vika kraftigt och utflyttningen öka och det inte går att ha en kvalitativ skola på det sättet vi har haft, samtidigt som skolan i Broby står halvtom.

Den upplevelsen delar han med Jeanette Ovesson.

– Utmaningarna i demografin är ju stora. För att förbereda oss på det behöver vi titta på strukturella beslut. Vi har redan fattat några lite svårare beslut om att stänga en skola och två särskilda boenden för att få en mer effektiv och kvalitativ verksamhet.

Frågan har märkts politiskt i Simrishamn. 2024 hoppade Centerpartiet av kommunstyret i protest mot skolnedläggningen. I höstens val tre­dubblades stödet för dem.

Anders Hansson, kommunalråd i Hörby. Foto: Hörby kommun.

I Hörby har man däremot inte anpassat sig efter Region Skånes prognos. Anders Hansson säger att man visser­ligen ­s­tängde en förskola i Hörby men att man ”bygger nya och renoverar befintliga”:

– Att anpassa sig till faktumet att kommunen kommer bli mindre är samma sak som att ge upp.

Man flyttar dit jobben finns
Hur undviker en kommun med krympande befolkning en ond spiral där attraktiviteten gradvis avtar i takt med att skolor tvingas stänga?

Frågan är felställd, menar Åberg. Det är inte skolan som driver utvecklingen – det är inte därför man flyttar till en ort. I stället måste man få i gång jobbmotorn som har stannat av i nordöstra Skåne.

– Det som har hänt under de senaste 35–40 åren är att antalet jobb där man kunde gå direkt från högstadiet till golvet på Tarkett eller Scania har försvunnit. Det var därför man bodde här, säger han och fortsätter:

– Jag tror att vi kan göra mycket lokalt, men det är Kristianstad eller Hässleholm som måste vara motorn och där ser vi att jobben också försvinner. Klart att vi tappar befolkning – man flyttar dit jobben finns, säger han.

Om inte Kristianstad och Hässleholm lyckas med att locka till sig nya investeringar, då kan inte heller Östra Göinge växa, låter domen från Åberg.

Måste möjliggöra livet på landet
Urbaniseringstrenden har varit påtaglig i Skåne och kommer förstärkas under den kommande tioårsperioden, enligt prognosen.

Patric Åberg ser två scenarier framför sig: antingen fortsätter utvecklingen på inslagen väg. Eller så inser folk värdet i naturskön miljö, billiga bostäder och bra kommunikationer till en större arbets­marknadsregion. Bybegreppet har ­förändrats.

– I dag bor du i en kommun och jobbar i en annan. Du har ungarna i skolan i en tredje och fritidsaktiviteter i en fjärde. Det är verkligheten i dag.

När världen blir mindre och mer digital, kan man bosätta sig var man vill – något som skulle kunna vara gynnsamt för Östra Göinge, menar Åberg.

– Ett hus här ligger på 1,3–1,5 miljoner. Det är typ kontantinsatsen till toaletten för en lägenhet i Malmö. Vi har våra byar och kan inte flytta på dem, då ska de vara så attraktiva som möjligt. Därför måste vi riva, bygga, satsa, göra lekplatser, snygga till på torget.

I Östra Göinge gör man vad många andra ­kommuner inte vågar, säger Patric Åberg och ­pekar på att de rivit drygt 100 lägenheter i Hanaskog. Åbergs vision är att Östra Göinge i framtiden kommer bestå mer av ”småhusbyar” med ökad tillgänglighet för den växande äldre befolkningen.

Kvarteret Ringen i Hanaskog. Drygt 100 lägenheter revs 2022. Visionen är mer tillgängliga bostäder. Foto: Östra Göinge kommun

– Vi måste få bort de gamla hyreshusen och satsa på villakvarteren. Vill vi att 80-åringarna ska ha frihet att själva bestämma när de ska gå ut, då behöver vi riva det gamla och bygga nytt. Vi har ju marken att bygga på.

Att möjliggöra livet på landet är viktigt i Simrishamn också, som har ett stort avstånd till de ­större arbetsmarknadsregionerna och ­universiteten, säger Jeanette Ovesson. Därför blir det viktigt att bygga på sina styrkor säger hon, och pekar på natur- och kulturlivet.

– Vi har jobbat hårt för till exempel bredbands­utbyggnaden så att det inte ska finnas några ­hinder för att jobba hemifrån och för att kunna skapa nya arbetsplatser.

Brist på högspecialiserad kompetens
De demografiska förändringarna kommer att bli Kommunsveriges största utmaning, menar Åberg, och pekar på den kraftigt stigande andelen äldre under den kommande tioårsperioden.

– Det kommer att krävas enorma pengar – och händerna finns ju inte heller. Det är ett stort bekymmer. Vem ska ta hand om 85-åringen om tio år?

I byarna är bruken borta, men mentaliteten finns kvar, menar Åberg. Det har blivit svårare för det privata näringslivet att hitta relevant kompetens när befolkningen minskar. Mycket handlar om att kunna attrahera högspecialiserad kompetens, som ingenjörer eller läkare. I dag måste man kunna mer för att vara attraktiv på arbetsmarknaden, säger Åberg, men påpekar att företagen också behöver bli bättre på att visa upp hur verksamheten fungerar.

– Vi är en bruksbygd, det är inte inne att ­studera. Det är jag ett levande exempel på. Dagen efter gymnasiet började jag jobba på Formplast.

Att vända skolresultaten är det absolut ­viktigaste för Östra Göinge, enligt Patric Åberg. Det är inte bara skolans ansvar, utan hela samhällets. Det krävs en ”mobilisering för skolan”:

– Vad gör vi med de här outbildade grabbarna på landsbygden som saknar framtidstro? Det är jätteviktiga frågor. Men då måste man tidigt börja med att prata om att det är bra att utbilda sig. Den här bruksbygdsmentaliteten måste vi få bort, säger Åberg.

Det byggs nytt i Broby. 33 nya lägenheter och en ny busstation i centrum stod klart 2025.

”Man skjuter landsbygden rakt i sank”
Men staten försvårar för landsbygden, menar Patric Åberg. Han hävdar att det är svårare att få tillstånd att bygga här än i Lund eller Malmö, något som hindrar möjliga företagsetableringar.

Han lyfter också fram de nya bolånereglerna som trädde i kraft i år som ytterligare ett exempel. Medan det har blivit lättare att låna för att köpa en bostad, kan det bli svårare och ta längre tid att låna till renovering efter att villkoren för tilläggslån skärpts.

– Detta slår rakt mot oss. Invånarna har inte möjlighet att renovera sina hus. Det är bara Stockholm, Stockholm, Stockholm. De tittar inte på något annat, det är ett typexempel på hur man skjuter landsbygden rakt i sank.

I stället borde man få låna upp mer på sina hus i Östra Göinge och i liknande kommuner, menar Åberg. Han lyfter fram olika regelverk i olika delar av landet som ett konkret förslag för att få fler att flytta till mindre kommuner.

Rundvandring i Broby.

– Kraschar bostadsmarknaden i Stockholm handlar det om enorma summor, kraschar det här märks det inte på samma sätt. Där har du villor för 10–15 miljoner. För det kan du köpa en gård med 100 hektar här. Det är en helt annan värld, och de nuvarande reglerna hämmar vår utveckling snarare än hjälper oss, säger han.

Krympandet är gemensamt – förutsättningarna olika
Bakom den gemensamma prognosen om färre invånare i Östra Göinge, Simrishamn och Hörby har kommunerna vitt skilda förutsättningar för att eventuellt vända trenden.

Anders Hansson lyfter fram Hörbys centrala läge med goda kommunikationer som en framgångsfaktor för att locka till sig fler invånare.

I Simrishamn ser man i nuläget inga risker med bostadsöverskott. Däremot är det många som bor i kommunen stora delar av året, men är skrivna på andra ställen. Där går kommunen miste om viktiga skatteintäkter.

– Vår utmaning är att vi vill att de som bor här mer än halva året också ska vara skrivna här. Hade det funkat hade vi inte haft något problem med vår befolkning.

Avsaknaden av centralort ställer till det i Östra Göinge, menar Patric Åberg. De två byarna Broby och Knislinge är ungefär jämstora med drygt 3 000 invånare. En minskad befolkning gynnar inte den strukturen:

– Det blir ingen kraft, du får inte den servicen och näringslivet om du inte har den kärnan som finns i närliggande kommuner.

Egentligen är det inget problem om Östra Göinge krymper om man kan ställa om, menar Patric Åberg. Ansvarstagandet i byarna blir större.

– Känslan blir att byarna är viktiga och att vi satsar på dem. Hade vi legat i Kristianstad kommun hade de inte gjort någonting här ute. Det är därför jag säger att det inte kommer gå åt helvete, men det kommer bli annorlunda. Då måste vi se till att annorlunda blir riktigt bra.

Den här intervjun har tidigare publicerats i Øresundsinstituttets rapport Vår framtid.