Sverige importerar slaktavfall för att tanka biodrivmedel – klimatnyttan ifrågasatt

För att klara reduktionsplikten, det vill säga inblandningen av förnybara drivmedel i diesel och bensin, importerar Sverige stora mängder slakteriavfall från andra länder, skriver Dagens Nyheter. 2021 utgjordes 68 procent av biodrivmedlen så kallade ”hydrerade vegetabiliska oljor”, men som mestadels bestod av slakteriavfall från gris och nötdjur. En dryg tiondel kom från Sverige, medan den största mängden fick importeras andra länder i Europa.

Klimatnyttan med slaktavfall som biodrivmedel är också omtvistad, menar Stefan Wirsenius, som är docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem på Chalmers, som DN pratat med. När efterfrågan ökar skapar det kedjereaktioner i andra sektorer, eftersom animaliska fetter ofta ingår i kosmetika, kemikalier och hundmat.

Regeringen vill öka den inhemska produktionen av biodrivmedel, och 2030 räknar Energimyndigheten med att två tredjedelar kan bestå av skogsråvara. Men även klimatnyttan här är ifrågasatt: Greenpeace pekar i en rapport på att biodrivmedel i ett kort tidsperspektiv ger ökade utsläpp än fossila bränslen, under premissen att det tar 50–100 år för en växande skog att kompensera för utsläpp vid avverkning och förbränning.

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet och tidigare engagerad i miljöorganisationen Skydda Skogen, menar också att skogen gör mer klimatnytta om den får stå kvar och binda koldioxid.