Regeringen vill bygga stambanor för höghastighetståg i Sverige under 2022-2033

Regeringen vill bygga nya stambanor för höghastighetståg, men dessutom ska det finnas utrymme för satsningar på andra infrastrukturprojekt under de kommande tolv åren. Det meddelade svenska regeringen när den nya infrastrukturpropositionen presenterades på en pressträff på fredagen. I förslaget nämndes dock mycket lite om satsningar på konkreta projekt och inget blev sagt om specifikt de skånska infrastrukturprojekten. Förslaget till ekonomiskt ramverk för den nya infrastrukturplanen, som avser åren 2022-2033, innebär satsningar på sammanlagt 876 miljarder kronor. I januariavtalet från 2019 har regeringen och Centerpartiet och Liberalerna skrivit in att höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö ska byggas men hittills finns bara tre delsträckor beslutade, däribland Lund-Hässleholm.

Regeringen meddelade på fredagens pressträff att det ekonomiska ramverk för infrastruktursatsningar, bland annat upprustning och underhåll av järnväg och vägar samt satsningar på kommande infrastrukturprojekt, är störst någonsin. I infrastrukturplanen för 2014-2025 avsattes 522 miljarder kronor, i planen för 2018-2029 avsattes 622,5 miljarder kronor och förslaget till plan som ska gälla för 2022-2033 innebär satsningar på 799 miljarder kronor. Regeringen räknar även in banavgifter och trängselavgifter, uppskattade till 77 miljarder kronor, vilket skulle ge en sammanlagd ekonomisk ram på 876 miljarder kronor.

Regeringen ger i propositionen klartecken till bygget av nya stambanor för höghastighetståg. Det är sedan tidigare inte utrett vad en fullskalig utbyggnad kommer att kosta. Det har även diskuterats om det finns utrymme för en satsning på höghastighetståg, när annan utbyggnad och upprustning av järnvägsnätet samtidigt prioriteras. På pressträffen gavs dock klartecken till att börja bygga stambanorna.

– Vi måste se till att man kan resa hållbart långt in i framtiden. Det handlar också om att binda ihop våra tre storstäder, sa Per Bolund (MP), miljö- och klimatminister.

Med nya stambanor ska även kapaciteten i det övriga järnvägsnätet kunna öka och de ska bidra till stadsutveckling och större arbetsmarknadsregioner, framhöll regeringen.

– Genom att bygga stambanor för höghastighetståg, så frigör det till exempel utrymme på södra stambanan eller västra stambanan för godståg, sa Tomas Eneroth (S), infrastrukturminister.

Nästa steg i planprocessen är att riksdagen ska godkänna infrastrukturpropositionen, som ger den ekonomiska ramen för infrastruktursatsningar under de kommande tolv åren. Därefter tar en planeringsfas vid då man ska identifiera vilka specifika åtgärder och projekt som ska ingå i planen. Den slutgiltiga infrastrukturplanen planeras att tas beslut om år 2022.

Regeringens infrastrukturproposition innehöll även satsningar på 165 miljarder kronor för drift och underhåll av det nuvarande järnvägsnätet, för att öka punktligheten samt öka kapaciteten för godståg. En upprustning av vägnätet aviserades också för totalt 197 miljarder kronor. Satsningen i infrastruktur på sammanlagt 867 miljarder kronor innebär också att projekten i den nuvarande infrastrukturplanen, för 2018-2029, kan genomföras i sin helhet, enligt regeringen.

(News Øresund – Erik Ottosson)