Nytillträdd chef för innovationssatsning på Köpenhamns universitet

Tre frågor till Marius Sylvestersen som, med start förra veckan, är innovationscenterchef vid Köpenhamns universitet. Tjänsten är nyinrättad och en del av en satsning där universitetets innovationsarbete samlas i ett center. Marius Sylvestersen tror att flest nya idéer skapas tvärvetenskapligt och genom att utgå från befintliga utmaningar i samhället, han ser också möjligheter för mer samarbete över Öresund.

Marius Sylvestersen är ny innovationscenterchef vid Köpenhamns universitet. Foto: Köpenhamns universitet

Din tjänst som innovationscenterchef på Köpenhamns universitet är ny – vad innefattar den?

– Det är lite speciellt att få ett jobb som ingen har haft förut, det är mycket som ska definieras. Det finns sedan tidigare mycket innovation och entreprenörskap vid universitetet, runt 300 företag skapas från innovationer varje år. Konsten är att få det att hänga ihop bättre. Nu har varje fakultet, sex stycken, sin del och det finns tre innovationshubbar som nu samlas i ett center och flyttar in i en byggnad som blir kärnan för aktiviteterna – en fysisk samlingspunkt där man möts på tvärs av fakulteter och vi kan hålla arrangemang. Det har man märkt under corona, att det sker något annat när man kan träffas fysiskt. Det innebär också att kunskapen kring innovationer samlas. Några fakulteter är bra på patent, några på undervisning och några på att skapa strategiska partnerskap med näringslivet – kan vi ta sprida det till fler delar av universitet skulle det ge mer. Det är en satsning med hög ambitionsnivå som är förankrad i ledningen. Det har gjorts analyser och intressentworkshops och tagit två år för att skapa, så det finns en solid grund.

Vad tror du är det viktigaste som behövs för att få fler innovationer och företag från forskningen på universiteten?

– Det man kan göra mer är att tänka på tvärs. Nytänkande sker när olika ämnesområden möts, ett problem har många delar och i gränslandet mellan olika vetenskaper uppstår något nytt. Det andra man kan göra mer är att försöka vara nyfiken på vilka stora problem som finns i världen, i städerna och i samhället. Att lösa problem lyfter innovationsnivån. Inte minst inom hållbarhetsområdet och IPCC:s nya rapport som visar att vi står ännu längre ifrån att lösa klimatutmaningarna än vi trott. Det ska forskning, innovation och ny teknologi till för att bromsa den globala uppvärmningen. Att intressera sig för omvärlden kan vara ett sätt att öka innovationskraften. Det kan man göra genom att gå mer i dialog med företag, städer och NGO:s och träffa de som ska utveckla framtidens mobilitet i t.ex. Köpenhamn eller Malmö, vad kämpar de med? Vilka data saknas de för att skapa en smartare infrastruktur? Genom dialog med andra kan forskare få ökad förståelse för den kunskap de har och hur den kan förändra världen.

Hur ser du på eventuella samarbetsmöjligheter med svenska universitet, företag eller investerare?

– Jag har själv jobbat tillsammans Greaters Copenhagen Committee tidigare och ser man på regionen utifrån, från Kina eller USA, så är det inga stora skillnader. Det finns redan flera samarbeten genom ESS och MAX IV. Med infrastruktur i världsklass så kan man nå ett högre nivå av forskningsexcellens, det ska användas för att etablera partnerskap. Universiteten ska prata tillsammans, de har olika historia och tradition av att jobba med näringslivet. Den svenska sidan har t.ex. stora industriföretag, det har vi inte i Danmark. Vad ger det universiteten i Sverige att man har en tung industri i form av möjligheter och utmaningar? Det finns intressanta utmaningar som man delar och alla aktörer som jobbar för innovationssystemet, vare sig det är i Malmö, Köpenhamn eller Aarhus, står starkare tillsammans än om alla gör varsitt arbete – vi får större enheter att jobba med. Jag tror på det breda ekosystemet.

(News Øresund – Jenny Andersson)