Förnybar elproduktion hotas av nya regler

I mars genomfördes en reform av det svenska elnätet som har skapat oväntat höga avgifter för elproducenter. Förnybara energislag vars produktion är väderberoende och svårare att planera, som vind- och solkraft, drabbas hårdare av de nya obalansavgifterna. DN har pratat med två mindre vindkraftsproducenter där den ena redan har stängt ner sin produktion och det andra oroar sig för konkurs.

Den svenska vindkraften står i början av året inför ytterligare en utmaning. De senaste åren har branschen kämpat med att allt färre landbaserade vindkraftsprojekt får tillstånd. Det beror till stor del på att kommunerna har ett veto, som de använder flitigt, vilket ger dem rätt att stoppa etableringen av ny vindkraft.

Men den senaste utmaningen kommer i form av nya bestämmelser för obalansavgiften från Svenska kraftnät (SVK) som trädde i kraft 4 mars 2025. En följd av nya EU-regler som syftar till att harmonisera och effektivisera elnätet. Förändringarna innebär att avstämningen av obalansen sker kvartsvis och inte timmevis, som tidigare. En plötslig och oväntad ökning av produktionen under en kortare period kan nu leda till att en obalansavgift tas ut och kostnaderna kan bli oväntat höga.

Små vindkraftsföretag hotas

DN var först med att rapportera om två mindre vindkraftsproducenter som båda drabbades hårt av obalansavgifter. Den ena var vindkraftskollektivet Nyvallsåsen och den andra Solivind El. Båda åkte på obalansavgifter som kunde gjort att man fick lägga ner verksamheten.

För Nyvallsåsen berodde det på att det blåste lite mer än vanligt, och mer än vad Jämtlandskraft hade prognostiserat, under några timmar. Notan hamnade på en halv miljon, och för att lösa krisen var delägarna tvungna att gå in med nytt kapital i bolaget. Oroliga för ytterligare avgifter har de nu stängt ner sina vindkraftverk.

– Får vi en till sådan smäll går vi i konkurs, säger Per Roman, en av delägarna, till DN.

Det ser likadant ut för Solivind El, som uppger till DN att de fick en avgift på närmare en halv miljon efter att det blåst för mycket under två timmar i mars. Även de menar att de ekonomiskt inte klarar av fler smällar.

Extrema priser för obalanser

Balans i elsystemet innebär att elproduktion och efterfrågan alltid måste vara i jämvikt. Därför måste balansansvariga bolag, oftast större producenter eller elbolag, förutse sin produktion en dag i förväg. Vid felaktiga prognoser kan ett överskott eller underskott uppstå som SVK måste reglera, ofta via reglerkraftmarknaden, en åtgärd som kan bli dyr. Kostnaden för regleringen skickas sedan vidare till det balansansvariga bolaget som orsakat avvikelsen, som i sin tur kan överföra kostnaden till konsumenter eller producenter. Det var det som skedde i de två tidigare nämnda fallen.

Syftet med obalansavgifter är att upprätthålla systemets stabilitet och att uppmuntra bättre prognoser samt investeringar i flexibel lagring. Det finns dock en risk att det nya systemet slår oproportionerligt hårt mot mindre aktörer och förnybara producenter, som vind- och solkraft, där produktionen är svårare att förutse. SVK medger att kostnaden för att reglera obalansen i elnätet under vissa perioder den senaste tiden har varit ’extrem’. Den senaste tiden har de till och med varit tvungna att gå in och manuellt reglera ner kostnaden för en rad tillfällen.

Fortfarande inga fler tillstånd

Tillstånden fortsätter även de att vara en utmaning för branschen. Andelen ansökningar för etableringen av landbaserad vindkraft som resulterar i tillstånd har sedan 2015 varit i en nedåtgående trend, enligt en rapport från intresseorganisationen Svensk Vindenergi. Under 2024 fick 1 av 16 ansökningar delvis tillstånd, motsvarande 6 procent av årets ansökningar. Resterande blev nekade på en rad grunder: nio relaterat till det kommunala vetot, två relaterat till Försvarsmakten, tre relaterat till örnar och fladdermöss och en ansökan avvisades.
(News Øresund)