Øresundsinstittutets ambassadmöte: förslag om kulturell integration och regeringsbesked om skånsk järnväg väntas inom en månad

En analys visar att ”förhandlingarnas tid” kommit till Öresundsregionen. Ett förslag om att satsa mer på kultur och utbildning över sundet. Ett besked från Trafikverket om att regeringsbeslut om skånsk järnvägs framtid väntas inom en månad och ett ökat fokus på den tysk-danska Fehmarn Bält-förbindelsen som ska öppna 2029. Det var ämnen som fyllde Sveriges ambassads residens i Köpenhamn till sista stolen när Øresundsinstiuttet arrangerade sitt årliga dansk-svenska nätverksmöte den 5 oktober.

Inbjudna att tala för de drygt 80 gästerna var representanter från Greater Copenhagen, Femern A/S och Trafikverket, medan Øresundsinstittutet gav en exklusiv förhandspresentation av den kommande rapporten ”State of the Region”.

Charlotte Wrangberg, Sveriges ambassadör i Danmark, hälsade välkomna. Hon menade att mycket hänt under hennes tre år som ambassadör. Från att ha varit en mer ”inåtvänd region” finns det nu en mer inarbetad relation med politikerna i Stockholm.

– Jag tror att blicken har höjts. Visst finns det stora svårigheter med gränshinder och så vidare, men jag tycker att den regionala bubblan har spräckts och att man börjat tala mer om möjligheter igen. Det är lättare att få Stockholm att lyssna på det narrativet, sade Charlotte Wrangberg.

Øresundsinstituttets senioranalytiker Anna Palmehag förhandsvisade den årliga rapporten “State of the Region”. Foto: Erik Ottosson/News Øresund

”Förhandlingarnas tid” har kommit visar samarbetsrapporten ”State of the Region”

Øresundsinstituttets senioranalytiker Anna Palmehag presenterade den åttonde upplagan av State of the Region-rapporten. Under de senaste fem åren har det hänt mycket i Öresundssamarbetet, berättade Anna Palmehag, från pandemins utmaningar, till ”nystart” under 2021 och fokus på arbetskraftsbrist i Danmark och jobbmässor.

– Det här året har vi kallat för ”förhandlingarnas tid”, med diskussioner om infrastruktur, hur man kan lösa gränshinder och finansdepartementen som diskuterar ett nytt skatteavtal. Det finns ett större, nationellt perspektiv nu.

Rapporten lyfter särskilt fram fem frågor som aktuella:

• Gränskontroller och svenskt lagförslag om att ge regeringen möjlighet att införa id-kontroller
• Dansk-svensk konjunkturskillnad och svag svensk krona
• Förhandlingar om ett nytt dansk-svenskt skatteavtal, Öresundsavtalet
• Nya lösningar på gamla gränshinderproblem
• Den nya förbindelsen över Fehmarn bält sätter även fokus på järnvägsutbyggnad i Skåne

Randi Mandorf från Greater Copenhagen och Region Hovedstaden vill se mer “kulturell integration” över Sundet. Och ett nytt skatteavtal. Foto: Louise Bideau/News Øresund

Vill se fler satsningar på ”kulturell integration”

Randi Mandorf (V) berättade om arbetet med Öresundsregionen i sin roll som både styrelseledamot i Greater Copenhagen och regionrådsmedlem i Region Hovedstaden.

Till exempel jobbmässor i Sverige och Danmark, en ny metod för att arbeta med statistik mellan länderna som tagits fram av Region Skåne och Statistiska centralbyrån och den överenskommelsen om att säkra transitkorridoren mellan Bornholm, Skåne och Köpenhamns flygplats vid framtida kriser.

– Det är ett direkt resultat av det målinriktade arbetet för en bättre arbetsmarknad och integration över sundet. Men det är stora utmaningar med att få arbetskraften att röra sig över Öresund.

Andra regioner i Europa utnyttjar varandras fördelar bättre, menade hon. I Danmark får man stänga sängplatser på sjukhus, inte på grund av pengar utan på grund av arbetskraftsbrist.

Därför är ett nytt dansk-svenskt skatteavtal viktigt, och de viktigaste punkterna för henne rör i vilket land man ska betala källskatt, en förlängning av tremånadersregeln som idag kan göra att man kan byta beskattningsland flera gånger under ett år, att offentlig- och privatanställda omfattas av samma regler och ömsesidigt erkända pensionsinbetalningar.

– Kan vi lösa det står vi med ett väsentligt smidigare arbetsmarknad.

Hon tog också upp behovet av att ”integrera regionen kulturellt”, framför allt hos den unga generationen.

– Jag är från en generation som hade svenska i skolan och såg på svensk tv, i avsaknad av bättre alternativ. Danska barn har svårt att förstå svenska. Ska vi skapa en sann region måste vi sätta kulturell integration på dagordningen. Malmö ska bli mer än en billig shoppingtur.

Om tre år ska man kunna gå torrskodd över Fehmarn bält

Morten Kramer Nielsen, kommunikationschef för Femern A/S, berättade om företagets arbete med att bygga världens längsta sänktunnel på 18 kilometer.

– När man bestämde sig för Öresundsförbindelsen 1991 var det en svensk önskan att Danmark skulle verka för en dansk-tysk förbindelse. 17 år senare fick vi med oss tyskarna.

Han berättade att de tyska beskeden dragit ut på tiden, men att bygget nu var på gång. Nästa år ska de första betongelementen sänkas ner, och om tre år ska man kunna ”gå torrskodd över Fehmarn bält.”

– Vi har byggt en jättestor tunnelfabrik i Rödby. Två stora hallar som är 220 meter breda och 200 meter långa, det är enorma dimensioner vi har att göra med.

När tunneln är färdig ska turen ta tio minuter med bil och sju minuter med tåg. Tåget från Köpenhamn till Hamburg ska ta två och en halv timme.

Tunneln finansieras med samma metod som Öresundsbron, det vill säga att danska staten garanterar lånen och att den sedan betalas av användarna.

– Det betyder att svenskarna till stor del kommer finansiera den, för det kommer vara 40 procent av resenärerna som har svenska pass.

Först var tanken att riva tunnelfabriken när bygget var klart. Men nu är det bestämt att den kommer att få vara kvar efter att Fehmarn Bält-tunneln är klar. Men till vilka nya konstruktioner den ska användas till är inte klart.

Ulrika Geeraedts, programdirektör för nya stambanor på Trafikverket, berättade om framtiden för Skånes järnväg. Foto: Erik Ottosson/News Øresund

Trafikverket förväntar sig regeringsbeslut om Skånes järnväg inom en månad

När Fehmarn Bält-tunneln står klar 2029 kommer godstrafiken med all sannolikhet att öka och den kommer inte begränsas till Danmark. När trafiken kommer till Sverige blir den Trafikverkets ansvar.

– Vår analys visar att det behövs två nya järnvägsspår mellan Hässleholm och Lund för att vi ska klara av de förväntade gods- och persontransporterna som kommer med Fehmarn Bält-tunneln 2029. Är det någonstans vi ska satsa på ökad kapacitet är det här, berättade Ulrika Geeraedts, som i oktober förra året tog över som programdirektör för nya stambanor på Trafikverket.

Nya stambanor var ett tidigare projekt som skulle knyta ihop Stockholm, Malmö och Göteborg via Jönköping med ny järnväg, men som för Skånes del avbröts av regeringen i december i fjor. I stället fick Trafikverket i uppdrag att titta på de regionala nyttorna och kapacitetsbehoven i Skåne. Fortsatt är en utbyggnad till fyra järnvägsspår mellan Lund och Hässleholm prioriterat.

Men att bygga järnväg tar tid, påpekade Ulrika Geeraedts:

– Om vi får ett ja för att sätta i gång att bygga den här järnvägen kommer vi inte vara klara förrän 2043. Då måste man titta på andra kapacitetshöjande åtgärder.

Nu väntar Trafikverket på beslut. De har vädjat till regeringen att inte vänta till nästa nationella plan utan ta beslut om de tre viktigaste förslagen för att bygga ut järnvägen i Skåne: ytterligare två spår på sträckan Hässleholm-Lund samt utbyggnad vid Malmö C och Ramlösa station.

– Vi förväntar oss att vi kommer få veta om hur det ska se ut i Skåne inom en månad.  Vi får se om det blir så, och då kanske vi kan möta upp det som händer.

För att klara kapacitetsbehovet fram till 2043 har Trafikverket nu föreslagit regeringen att bygga fler mötesspår och förbigångsspår samt att bygga ut rangerbangården på godsbangården i Malmö.

– Vi tror att om vi kan få till de här åtgärderna så kan vi klara dessa på sex till åtta år, säger Ulrika Geeraedts.

(News Øresund)