Allt fler danskar blir förtidspensionärer – Sverige går åt motsatt håll

Medan antalet förtidspensionärer ökar i Danmark sker det omvända i Sverige. Åsikterna om vad man i Danmark kan lära sig av svenskarna går isär. Men att gå från ett permanent till ett mer tillfälligt system, likt det i Sverige, lyfts från både fackligt och arbetsgivarhåll som ett positivt steg för att bryta trenden.

2024 var det rekordmånga 265 000 förtidspensionerade danskar. Men trots markant fler invånare, mottog 12 000 färre svenskar motsvarande ersättning, Sjuk- och aktivitetsersättning, samma år.

Och utvecklingen i länderna går i helt motsatta riktningar. Samtidigt som antalet danska förtidspensionärer blivit 60 000 fler sedan 2017, har antalet mottagare av svensk sjukersättning minskat konstant sedan mitten av 2007. Det visar siffror från Dansk Arbejdsgiverforening (DA) och Försäkringskassan.

Den danska förtidspensionen är inte den samma som den svenska och systemen kan därför inte jämföras rakt av (läs mer i faktarutan längst ner). När siffrorna jämförs rakt av är 7,1 procent av de danska 18–66-åringarna förtidspensionerade, medan motsvarande siffra för Sverige endast ligger på 3,9 procent.

Antalet danska förtidspensionärer skulle därmed kunna vara 120 000 färre om andelen förtidspensionärer av befolkningen var lika få som i Sverige, konstaterar DA.

Förklaringarna går isär

Varför det skiljer sig så pass mycket mellan Danmark och Sverige är svårt att peka ut, konstaterar Maria Bille Høeg från DA, men lyfter fram det något mer generösa systemet i Danmark som en möjlig förklaring.

”Generellt sett är stödet något lägre i Sverige. Vi har ett något mer generöst system i Danmark. Det finns vissa belägg som tyder på att nivån på det stöd som erbjuds har betydelse. Men det kan inte förklara allt”, säger hon till Berlingske.

Den förklaringen får dock kritik från både forskar- och fackligt håll. Till Berlingske säger Højlund från Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH) att ”strängare behörighetskrav eller lägre förmåner för förtidspensionärer” inte kommer att göra fler danskar friska.

Forskningsprofessor Jacob Nielsen Arendt från Rockwool Fonden är inne på samma linje och påpekar att Danmark tidigare sänkt ersättningsnivåer genom ”sygedagpengereform”. Men det ledde inte till att fler kom i arbete, säger han till tidningen.

Däremot råder bred enighet om att det svenska systemets mer tillfälliga ordning skulle kunna implementeras i Danmark, inte minst för att få bukt med ökningen av antalet förtidspensionerade unga.

Förra året föreslog FH att det bör bli möjligt för unga, under 40 år, att tilldelas förtidspension med möjlighet till omprövning och att de flesta ska överföras till liknande insatser och stöd som för ges till de som har så kallade ”fleksjob” — en tillfällig anställning som tar hänsyn till begränsad arbetsförmåga.

Jacob Nielsen Arendt från Rockwool Fonden är positiv till en mer tillfällig ordning, men skickar också med en brasklapp.

”I Sverige gjorde man det svårare att få permanent förtidspension. Det man upptäckte då att de vars förmåner löpte ut bytte till andra förmåner. I Sverige finns det vissa kopplingar mellan tillfälliga och permanenta förmåner”, säger han till Berlingske.
(News Øresund)

Fakta: Förtidspension och Sjukersättning

Danmark: Förtidspension i Danmark är ett allmänt stöd för personer (18-66 år) vars arbetsförmåga är permanent och varaktigt nedsatt. En dansk förtidspensionär mottar 22 053 danska kronor före skatt om månaden resten av arbetslivet.

Sverige: Sjukersättning (tidigare förtidspension) är ett statlig och långvarigt för personer (19-65 år) med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som gör att de aldrig kommer kunna arbeta heltid. Ersättningen kan beviljas till 100, 75, 50 eller 25 procent och beloppet baseras på tidigare inkomster, med en maximal inkomstrelaterad ersättning på cirka 23 939 kronor i månaden.

Aktivitetsersättning riktar sig till yngre (19-29 år) med sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att de inte kan arbeta under minst ett år.