Splittrad konjunktur i Öresund: Fortsatt positiv tillväxt i Danmark — Svensk ekonomi visar tecken på inbromsning

Svensk ekonomi krymper medan den danska växer måttligt. Den danska inflationen har kraftigt minskat under året till 3,1 procent i juli samtidigt som svensk inflation då låg på 9,3 procent. Skillnaderna mellan länderna förklaras bland annat av den starka läkemedelsindustrin i Danmark, den svaga svenska kronkursen och att de svenska hushållen har en större andel rörliga bolån, vilket gör att räntehöjningarna i Sverige slår igenom snabbare än i många andra länder.

Trots hög inflation och prognoser om vikande konjunktur är läget på arbetsmarknaden fortsatt stark i Öresund. I Danmark har antalet sysselsatta ökat månad för månad och uppgick till 2 992 800 personer i maj — den högsta nivån någonsin. Arbetslösheten har ännu inte visat tecken på stora uppgångar och ligger nu på 2,8 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik.

Liknande utveckling syns även på den svenska sidan där sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet var på de högsta nivåerna på 30 år i juni. Arbetslösheten har stigit något sedan i maj, men från låga nivåer. Det visar de senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen och SCB. Utvecklingen på arbetsmarknaden förklaras bland annat av en fortsatt bred efterfrågan på arbetskraft samtidigt som många företag håller hårdare i sin personal efter år av svårigheter av att både locka tillbaka och rekrytera ny personal efter pandemin.

Den ekonomiska tillväxten i Danmark drivs främst av läkemedelsindustrin

På den danska sidan går konjunkturen fortsatt bättre än väntat och flera prognosinstitut har under våren skruvat upp sina tillväxtprognoser för 2023. Samtidigt som den svenska tillväxten, BNP, föll med hela 1,5 procent, ökade Danmarks BNP med 0,2 procent under andra kvartalet jämfört med föregående kvartal. Det visar preliminära siffror från Danmarks Statistik.

En viktig förklaring till den fortsatta uppgången under det andra kvartalet är Danmarks starka läkemedelsindustri, skriver Danmarks Statistik. Framgången inom läkemedelsbranschen, som även var avgörande för att Danmarks ekonomi som helhet växte under slutet av 2022, syns även i branschens investeringar. Danmarks största läkemedelsföretag Novo Nordisk totala investeringar i Danmark uppgår nu till 55 miljarder danska kronor, motsvarande 86 miljarder svenska kronor.

Inflationen närmar sig 2-procentsmålet i Danmark

Prognosinstituten tror sammanvägt på att Danmarks ekonomi växer måttligt med 0,5-1,5 procent i år. Tillväxten väntas hålla i sig även över 2024. En ljuspunkt är den kraftigt fallande inflationen. I juli låg inflationen på 3,1 procent på årsbasis, vilket var en svag stigning från 2,5 procent i juni enligt siffror från Danmarks Statistik. Den svaga ökningen var dock väntad, dels på grund av att danskarna från och med juli åter betalar full elavgift, dels på grund av prishöjningar på uthyrningar av fritidshus under sommaren.

Nya sommarsiffror pekar på svensk inbromsning

För svensk ekonomi ser läget inte lika ljust ut. I juni sjönk Sveriges BNP med 3,6 procent jämfört med samma månad i fjol, enligt preliminära siffror från SCB. Totalt föll svensk BNP med 1,5 procent under årets andra kvartal jämfört med föregående kvartal. Även om prognosinstituten också har skruvat upp sina förväntningar för svensk ekonomi något under året, råder det en bred enighet om att svensk BNP kommer att minska under året med omkring 0,5-1 procent (undantaget för Danske Bank som i sin senaste juniprognos skruvade upp tillväxtprognosen för Sverige från -1,0 procent till 0,5 procent).

Den svenska inflationen ligger, i motsats till Danmark, fortsatt kvar på en hög nivå internationellt. I juli uppgick inflationen till 9,3 procent (KPI) jämfört med samma månad i fjol, vilket var oförändrat från juni då inflationstakten också var 9,3 procent. Inflationen har sedan toppen i december på 12,3 procent gradvist fallit — men nedgången sker långsammare än i Danmark i övriga Europa.

Räntehöjningar slår igenom snabbare i Sverige

Den svenska hushållskonsumtionen har gradvist sjunkit sedan förra våren. Riksbankens räntehöjningar slår igenom snabbare i Sverige eftersom en majoritet av svenska hushåll har rörliga bostadslån. I Danmark är det vanligare att man binder sina bostadslån upp till 30 år. Det gör att danska hushåll är mer skyddade från kommande räntehöjningar.

En fortsatt svag svensk krona, hög inflation och hög belåningsgrad bland svenska hushåll och företag sätter därför Riksbanken i en utmanande sits inför kommande avvägningar kring framtida räntehöjningar. Sedan april i fjol har Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 3,75 procent och i september väntas direktionen höja räntan ytterligare till 4 procent med syftet att dämpa efterfrågan i ekonomin för att få ned inflationen.

(News Øresund)