Lockoutade Öresundspendlare måste anmäla sig till a-kassan

Anders Cato, som arbetar i Danmark, menar att de som bor i Sverige har en fördel jämfört de danska kollegorna i och med att de slipper konsekvenserna av en eventuell strejk och lockout på samhället. Foto: privat

Det finns flera fallgropar för de 2 400 personer som bor i Sverige och är offentliganställda i Danmark om den varslade strejken och lockouten blir verklighet. Om de inte får bidrag i form av strejkstöd från sin fackförening bör de genast anmäla sig till en svensk a-kassa för att inte riskera att förlora sina intjänade dagar i a-kassan. Om de i stället väljer att ta ett danskt konfliktlån riskerar de en ekonomisk smäll om de väljer att sluta jobba i Danmark. Konflikten gäller dock bara dem som är fackligt anslutna.

Anders Cato, specialkonsulent på Biblioteksenheden på Slots- og Kulturstyrelsen, är en av de 2 400 personer som bor på den svenska sidan sundet men arbetar inom offentlig sektor i Danmark. Han har ännu inte på allvar börjat oroa sig för en strejk eller lockout.

– Det verkar mest troligt att de kommer fram till en lösning några dagar innan det ska bryta ut. Men det är klart att vi har pratat mycket om det på jobbet, säger han till News Øresund.

Som Anders Cato ser det skulle han som boende i Sverige drabbas mindre än sina danska kollegor av en eventuell strejk och lockout, eftersom storkonflikten skulle innebära att stora delar av det danska samhället stänger ner. Å andra sidan är han osäker på exakt vad som gäller för honom. Han har varit i kontakt med sitt fackförbund, Bibliotekarforbundet, men har ännu inte fått svar på sina frågor kring om han precis som sina danska kollegor får lov att ta konfliktlån.

Enligt Torben Gross, presschef på fackförbundet Djøf som organiserar ekonomer och jurister, har bostadsorten ingen betydelse för rätten att ta konfliktlån. Men det är därmed inte säkert att det är den bästa lösningen för Öresundspendlarna.

I Danmark ses det nämligen som att anställningen upphör under den period som personen är lockoutad. I normala fall, när en person som bor i Sverige blir arbetslös efter att ha jobbat i Danmark, måste hen omedelbart anmäla sig till en svensk a-kassa för att inte förlora sina intjänade dagar. Det finns risk för att den som inte gör det även vid en lockout kommer att förlora sina intjänade dagar i a-kassan. Personen kommer då enbart få ut ersättning på lägstanivå om hen blir arbetslös inom ett år efter konflikten.

– Det man ska göra som gränsarbetare vid en lockout är att omedelbart söka sig till den svenska a-kassan och få vägledning där. Det ska man göra mycket snabbt, för i Sverige kan det annars uppstå ett glapp som gör att man inte har rätt till a-kassa, säger Michael Rosenby, HR Chefutvecklingskonsulent vid samlingsorganisationen Danske A-kasser, till News Øresund.

Frågeställningen med gränspendlarna är ny för många av de organisationer som hanterar frågorna kring strejk och lockout. Det råder därför ännu ingen total konsensus kring vad som gäller. Øresunddirekt rekommenderar gränspendlare att redan nu kontakta EU-handläggaren vid den a-kassa de skulle tillhöra i Sverige, samt sin danska fackförening, för att ta reda på vad som gäller.

– Det finns väldigt många frågetecken kring detta. Eftersom en lockout i Danmark innebär att anställningen tillfälligt upphör kan man ansöka om a-kassa i Sverige. Men då ska man vara medveten om att man har sju dagars karenstid och man ska stå till arbetsmarknadens förfogande i Sverige, säger Malin Dahl, Arbetsförmedlingens samordnare på Øresunddirekt, till News Øresund.

Hon betonar också att det inte är säkert att man beviljas den a-kassa man söker, men att själva ansökan alltså ändå kan vara viktig inför framtiden.

Anders Cato på Slots- og Kulturstyrelsen omfattas inte av något strejkvarsel, men är däremot en av de cirka 400 000 danskar som kommer att bli lockoutade om konflikten fortsätter så länge. Han påpekar också ytterligare en faktor som kan bli ett problem för svenskar som arbetar i Danmark. De som tar konfliktlån riskerar nämligen att behöva betala tillbaka hela lånet på en gång om de lämnar sin fackförening, exempelvis för att i stället ta ett jobb i Sverige. Då förlorar de möjligheten att betala av på det genom sin fackföreningsavgift, något som annars är den normala proceduren i Danmark.

– Men som sagt känns det fortfarande väldigt avlägset att konflikten verkligen skulle bryta ut. Det blir väl att alla frågorna kommer när det bara är ett par dagar kvar, säger Anders Cato.

(News Øresund – Anna Palmehag)

Fakta: Viktigt att veta

– Ovan nämnda konsekvenser gäller bara personer som är fackligt anslutna. Övriga fortsätter att arbeta som förut under strejk och lockout.

– Den som är medlem i en fackförening som erbjuder konfliktlån kan välja att ta lånet eller att låta bli. Efter konflikten sänks fackföreningsavgiften kraftigt. De som tagit lånet avbetalar varje månad en summa som motsvarar sänkningen av fackföreningsavgiften, medan övriga alltså inte gör det. Detta pågår tills lånet är avbetalt för dem som tog det.

– Det är viktigt att ansöka till rätt a-kassa i Sverige efter att man har arbetat i Danmark. Vilken svensk a-kassa man ska tillhöra beror på vilket arbete man haft i Danmark, och inte på tidigare medlemskap i Sverige.