Känslosam valkamp inför dansk folkomröstning

Valaffischerna inför den danska folkomröstningen den 3 december spelar på känslor och en rädsla för ökad kriminalitet som ställs i motsats till rädslan för utvecklingen mot ett starkare och mera överstatligt EU.

Den 3 december är det dansk folkomröstning om det så kallade rättsförbehållet gentemot EU och som bland annat försvårar landets medverkan i Europol. I folkomröstningen ska danskarna säga ja eller nej till om rättsförbehållet ska ersättas av en tillvalsordning som underlättar polissamarbetet. Ja-sidan spelar på folks rädsla för att polisen får svårare att bekämpa brottslighet utan att vara med i samarbetet och vill göra folkomröstningen till ett ja eller nej till Europol. Nej-sidan med Dansk Folkeparti i spetsen spelar på folks oro för ett starkare EU med det enkla budskapet ”rösta danskt”.

Både ja- och nejsidans argumentering handlar i grunden om det är möjligt att säga nej till tillvalsordningen och i stället teckna ett parallellavtal om Europolsamarbetet. Nyligen uttalade sig Europol-direktören Rob Wainwright i Berlingske om att det inte finns någon plan B om folkomröstningen slutar med ett nej. Andra debattörer har påpekat att även om det skulle gå att teckna ett parallellavtal så kommer det ta lång tid innan avtalet är på plats. Dansk Folkeparti hävdar i sin nej-kampanj att det antingen går att teckna att parallellavtal om Europol eller att nöja sig med att upphäva den del av rättsförbehållet som gäller Europol.

Regeringspartiet Venstre spelar i sina valaffischer på gammal klassisk dansk nationalromantik och sätter ett likhetstecken mellan att rösta ja och att stärka den danska polisen. På valaffischen syns en blond kvinnlig polis, flygande svanar och den danska flaggan vajande över Kronborgs slott. Socialdemokraterne har mera moderna affischer som utan att nämna EU istället talar om att ett ja hjälper polisen att bekämpa bland annat pedofilnätverk och kvinnohandel. Dansk Folkeparti förenklar budskapet till att en nej-röst är en röst på Danmark.

Folkomröstningen gäller det undantag som infördes sedan danskarna sade nej till Maastrichtfördraget 1992. Rättsförbehållet, som infördes 1993, ställer Danmark utanför ett antal direktiv och förordningar men har på senare år visat sig försvåra Danmarks medverkan i Europol.

Danskarna ska inte rösta för eller emot rättsförbehållet utan om det ska ersättas av en ny så kallad tillvalsordning. Fem partier med Socialdemokraterne och Venstre i spetsen är eniga om att säga ja till 22 förordningar och direktiv som handlar om allt från gränsöverskridande kriminialitet till människohandel, cyberbrott och sexuellt missbruk av barn. Därmed skulle Danmark vara kvar i Europolsamarbetet. Partierna är samtidigt eniga om att säga nej till 10 förordningar och direktiv som bland annat gäller asyl- och invandring samt harmonisering av skilsmässoregler.

Kritikerna av folkomröstningen menar att tillvalsordningen blir starten på fler uppluckringar i förhållande till Danmarks EU-förbehåll. Något som Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen avvisat. Rättsförbehållet är ett av fyra danska EU-förbehåll som infördes 1993. De tre övriga gäller försvar, euro och unionsmedborgarskap. (News Øresund)

Läs mer:

Socialdemokraternes argument för att rösta ja

Venstres argument för att rösta ja

Dansk Folkepartis argument för att rösta nej