Tidsperspektivet på flygplatsen ändrades från år till veckor

Under tre veckor i inledningen av coronapandemin föll intäkterna och anta- let passagerare på Köpenhamns flygplats till fem procent av det normala. Vd Thomas Woldbye berättar om ett stålbad där utflödet av pengar till kostnader och investeringar halverats medan planeringshorisonten ändrats från årsperspektiv till tre veckor och tre månader. Organisationen har snabbt blivit mera agil och digital. Med stabila ägare och stora lån har krisen kunnat hanteras. Framtidsfrågan är hur lånen ska betalas av samtidigt som investeringarna på flygplatsen återupptas när läget i samhället normaliseras.

– Rent finansiellt är coronapandemin förfärlig för flygplatsen. Samtidigt har det hanteringsmässigt och likvidetsmässigt fungerat bra. Verksamheten kommer bestå. Vi har lyckat få ett bankavtal på sex miljarder danska kronor och som vi hittills nyttjat de två första miljarderna av, säger Københavns Lufthavnes vd Thomas Woldbye i en intervju med Øresundsinstituttet.

En finansiell utmaning som kommer att finnas kvar när läget i samhället normaliseras är hur mil- jardlånen som tagits för att täcka förlusterna under pandemin ska betalas av samtidigt som flygplatsen återupptar sitt investeringsprogram.

– Problemet för oss är att vi inte samtidigt kan betala av på skulden och investera. Vi har ett avtal om våra taxor till flygbolagen och som är bundet i lag. De lån vi nu tar för att klara drifstkostnaderna får vi inte kompensation för i den danska taxamodellen, säger Thomas Woldbye som nu hoppas på en politisk vilja att göra anpassningar i den lagbunda taxamodellen.

Efarenheter från coronakrisen kan göra flygplatsen mer flexibel

Coronapandemin har inte bara fört med sig en kris för flygbranschen utan också gett en rad lärdomar poängterar Thomas Woldbye.
– Pandemin har visat att vår värld är skröpligare än vi trodde. Att något kunde drabbas oss så hårt och snabbt så att vi på tre veckor gick från en verk- samhet på normal nivå till i realiteten fem procent av omsättning och antalet passagerare.

– Vi har blivit mer digitala och lärt oss att vi kan vara mer agila än vi var före krisen – där det ger mening.

I vanliga fall har flygplatsen en planeringshorisont på mellan ett och tio år. Under coronapandemin har det bara gått att planera för tre veckor i taget och med vissa scenarier tre månader fram i tiden.
– Istället för att försöka se långt in i framtiden har vi använt tiden till att få organisationen att vara mer flexibel så att den kan hantera allt från det lägsta till det högsta scenariet någon vecka eller månad fram i tiden.

– Vi har samtidigt reducerat våra kostnader och lagt nästan alla investeringar på is. Vår månatliga cash out flow har därmed mer än halverats. Det gör att vi inte behöver nå tillbaka till 2019 års nivå på 30 miljoner passagerare för att vara en lönsam verksamhet. Det räcker med kanske 22 eller 25 miljoner, säger Thomas Woldbye.

Färre affärsresenärer att vänta

Med ett räkneexempel visar han hur det framtida affärsresandet kan utvecklas. Innan pandemin svarade affärsresenärer för 30 procent av resenärerna på Köpenhamns flygplats.

– Till skillnad från under finanskrisen så finns det pengar. Det är klart att att antalet endagsresor till exempelvis London kommer att bli färre och delvis ersättas av Teamsmöten. Men omkring hälften av affärsresenärerna är sjöfolk, konsulter och serviceingenjörer som nog måste börja resa igen. Om det övriga affärsresadet minskar med 20 procent så minskar det totala antalet passagerare på flygplatsen med tre procent.

När Thomas Woldbye talar om framtiden och förhoppningen om att komma tillbaka till de 30 miljoner passagerare som flygplatsen hade före pandemin så betonar han att de ändå inte tror att det blir som tidigare.

– Kapacitetsbehovet kommer att vara annorlunda. Det kan bli färre eller fler affärsresenärer och det kan tillkomma nya flygbolag med andra behov. Klimatkrisen har bara blivit värre och vi har därför inte reducerat vår insats på klimatområdet under den här perioden. Det finns fortfarande ett förslag på den danska regeringens bord om att vi i samarbete med SAS och danska Luftfartens Klimapartnerskab ska få starta en klimatfond för flygbranschen. Vi vill också få igång produktionen av power-to-x, gröna bränseln, där vi är medlemmar i Green Fuels for Denmark.

Att de danska och svenska nordenministrarna träffades i Köpenhamn i början av september och bland annat lovade att arbeta för att svensk transittrafik till Köpenhamns flygplats inte ska drabbas vid framtida kriser tycker Thomas Woldbye är bra.
– Men om vi kan bli eniga under en kris så vore det bra om vi kunde skapa en bättre enighet även när det inte är kris.