Tidigare dansk statsminister kan bli vågmästare i folketinget

Att spå om det blir en höger- eller vänsterregering efter de kommande parlamentsvalen är svårt i både Danmark och Sverige. I opinionsmätningarna ligger de båda blocken mycket jämnt. Jämför man med det senaste valet har väljarna också fått många förändringar att förhålla sig till inom blockpolitiken.

I det danska valet väntas minst två nystartade partier komma in i folketinget: Den tidigare ministern Inger Støjbergs Danmarksdemokraterne och den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussens Moderaterne. Båda politikerna tillhörde tidigare det största borgerliga partiet Venstre.

Medan Inger Støjbergs parti, som bland annat tagit över folketingsledamöter från Dansk Folkeparti, tydligt placerar sig till höger i politiken vill Lars Løkke Rasmussen samarbeta över mitten. Och enligt opinionsundersökningarna ser det just nu ut som att Moderaterne kan få en vågmästarroll efter valet. Ett av partiets kärnfrågor är att lägga ner regionerna och förstatliga driften av sjukhusen.

Kontroversiell dansk partiledare har tidigare dömts i riksrätt

En viss osäkerhet har rått kring hur högerblocket skulle ta emot Danmarksdemokraterne, med tanke på att Inger Støjberg i slutet av 2021 dömdes av riksrätten i Danmark till 60 dagars fängelse (som avtjänades med fotboja), men nu har Venstre uttalat att den som avtjänat sitt straff inte längre ska lastas för det. Det skriver bland annat Politiken. Samtidigt ser Inger Støjberg ut att göra succé med Danmarksdemokraterne, som enligt de senaste opinionsmätningarna kan bli Danmarks tredje största parti med mer än tio procent av väljarstödet. Därmed kan partiet få en betydelsefull roll för regeringsbildningen efter valet.

Till vänster inom politiken har den politiska spelplanen inte förändrats lika mycket, åtminstone inte i förhållande till nya partier. Det finns dock just nu vissa slitningar mellan regeringspartiet Socialdemokratiet och Radikale Venstre, som efter regeringskritiken från Minkkommissionen hotar att fälla regeringen om inte statsminister Mette Frederiksen (S) utlyser val i höst. Dessutom ser Alternativet ut att åka ur folketinget, om väljarstödet inte ökar fram till valet.

Sverigedemokraterna inne i den borgerliga värmen

Efter det senaste svenska valet tog det flera månader innan en ny regering var på plats, efter långdragna förhandlingar mellan partierna. Sedan dess har läget blivit tydligare och partierna har i högre grad i förväg meddelat vilket block som de planerar att stödja efter valet.

En stor skillnad jämfört med riksdagsvalet 2018 är att Sverigedemokraterna välkomnats in i det borgerliga blocket, åtminstone av det största partiet i högerblocket – Moderaterna – samt Kristdemokraterna. Liberalerna har länge fört en intern strid kring hur partiet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna och har för närvarande landat i att man kan acceptera ett borgerligt samarbete om regeringspolitiken med Sverigedemokraterna, men inte att partiet skulle sitta i regeringen. På motsvarande sätt har Sverigedemokraterna motsatt sig att Liberalerna skulle sitta i en borgerlig regering. Läs mer hos Sveriges Radio.

Splittring mellan stödpartier till S

Efter det senaste valet valde både Liberalerna och Centerpartiet att stödja en socialdemokratisk regering, för att inte ge Sverigedemokraterna inflytande. Liberalerna har alltså lämnat det samarbetet, men Centerpartiet räknar med att fortsätta ge stöd till en socialdemokratisk regering efter valet, och kan också tänka sig att ingå i den, skriver Dagens Nyheter. Men ett krav från Centerpartiet är att Vänsterpartiet inte ska ingå i regeringen, och Centerpartiet har hittills också vägrat att förhandla direkt med Vänsterpartiet, som har en helt annan ekonomisk politik än mittenpartiet Centern. Nu kräver dock även Vänsterpartiet – som ser ut att få fler mandat än Centerpartiet – att få ingå i regeringen efter valet, skriver TT. Det kan försätta statsminister Magdalena Andersson (S) i en knepig förhandlingssits.

News Øresund – Anna Palmehag