Norden
Sverige driver på för att de nordiska länderna ska ta större hänsyn till grannarna

Sveriges Nordenminister Anna Hallberg (S) vill skynda på arbetet med att utvärdera hur coronakrisen har påverkat det nordiska samarbetet. Dessutom kämpar hon för att det nordiska perspektivet alltid ska vägas in när ett land i Norden tar ett stort beslut. Det sade hon vid ett webbinarium det nordiska samarbetet som Föreningen Norden arrangerade i veckan.
– Om man ändå tar ett beslut som påverkar de som bor vid gränsen ska man försöka hitta lösningar, och man ska alltid ha en dialog i förväg för att mjuka upp konsekvenserna, sade Anna Hallberg under seminariet.
När hon framfört detta till sina ministerkollegor i Norden har vissa direkt hållit med, medan andra först velat diskutera saken internt, berättade hon. Under coronakrisen har mötena i nordiska ministerrådet för samarbete blivit många.
– Mötena med min finländska kollega har bland annat faktiskt lett till att man lättat upp lite i Norrbotten, vid gränsen mellan Sverige och Finland, sade hon.
Anna Hallberg menar att Sverige drivit på för att upprätthålla det nordiska samarbetet i en tid då det ställts inför stora prövningar. Sverige är också det land i Norden som inte stängt gränserna gentemot de övriga.
– Den svenska regeringen har tagit en ganska framträdande roll i diskussionen om att vi ska hålla fast vid visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Det spelar ingen roll om vi politiker tycker att vi går mot den, om våra medborgare inte gör det, sade hon.
Vid sitt senaste möte i september satte de nordiska samarbetsministrarna upp målsättningen att vi ska lära oss av erfarenheterna av covid-19, systematisera kunskapen och handla därefter. Anna Hallberg säger sig vilja skynda på arbetet med att lösa de problem som uppstått.
– Jag vill att vi ska ta problemen och diskutera dem direkt. Vi är mitt uppe i ett maratonlopp och jag blir orolig när man säger att när krisen är över, då ska vi utvärdera det här. Det kan ta flera år. Det är här och nu vi måste ta itu med det här, säger hon.
Vid webbinariet deltog också bland andra Peter Stadius, professor i nordiska studier vid Helsingfors universitet, som menade att det kan ha betydelse om det är just Sverige som trycker på det nordiska samarbetet.
– Sverige är det största nordiska landet, så om Sverige tar ett initiativ kan det också leda någonvart, sade han.
Han menade också att coronakrisen möjligen skulle kunna föra med sig en ökad medvetenhet om vad det nordiska samarbetet betyder, och jämförde med perioden kring andra världskriget som han tittat på i sin forskning.
– Kriser skapar någon form av uppvaknande. I dag har vi en kris som är allvarlig, även om den inte kan jämföras med andra världskriget. Jag ser att de nordiska frågorna återigen når till de allra högsta kretsarna och i och med det kan man kanske se någon form av ljusning, sade han.
(News Øresund – Anna Palmehag)
-
Danmark2 månader sedan
Från och med 1 januari 2025 är det återigen förbjudet att flagga med utländska flaggor i Danmark – de nordiska flaggorna och Tysklands undantas
-
Infrastruktur8 månader sedan
Nya tåg och ny operatör på gång för Skånetrafiken – som ständigt jobbar med punktligheten
-
Danmark11 månader sedan
Danska regeringen bidrar med miljoner till stängningen av Pusher Street på Christiania – den 6 april börjar gatan grävas upp
-
Arbetsmarknad12 månader sedan
Nytt danskt löneavtal ger en ram på 8,8 procent under två år för 200 000 statsanställda
-
Arbetsmarknad11 månader sedan
Fler svenskar omfattas av den danska expertskatten
-
Samhälle12 månader sedan
Göteborg kan gå från sex särskilt utsatta områden till ett på tio år
-
Danmark12 månader sedan
Stora dansk-tyska satsningar inför Fehmarn Bält-tunneln – Sverige satsar på att underlätta för den befintliga tågtrafiken
-
Danmark11 månader sedan
Ny prognos: Köpenhamn växer med 120 000 invånare fram till 2060