Svensk-tysk ubåtskonflikt tvingar fram försäljning av Kockums

Frågan om svenska marinens ubåtar ska tillverkas i Sverige eller Tyskland har skapat en svensk konflikt med tyska industrikoncernen Thyssen Krupp. I förra veckan sändes svensk militär till företagets anläggning i Malmö. Idag meddelar svenska försvarskoncernen Saab att de förhandlar om att köpa Thyssen Krupps svenska anläggningar som tidigare hette Kockums. 

 ”Saab och Thyssen Krupp har skrivit under en icke bindande avsiktsförklaring om en försäljning av Thyssen Krupp Marine Systems AB”, skriver Saab i ett pressmeddelande på måndagen.
Thyssen Krupp Marine Systems AB hette fram till förra året Kockums och omfattar kontor i Malmö och varv i Karlskrona och Muskö.

Bakom pressmeddelandet döljer sig en växande konflikt som kulminerade i förra veckan när svenska Försvarets Materielverk, FMV, skickade militär till Thyssen Krupp Marine Systems i Malmö för att säkra tekniken bakom stirlingmotorn som ger företagets ubåtar möjlighet till tyst undervattensdrift under lång tid.
Det är oklart om FMV, som sköter upphandlingarna åt det svenska försvaret, fick med sig något från Thyssen Krupp Marine Systems i Malmö. Enligt tidningsuppgifter kallade företaget in polis för att hindra FMV från att ta med sig något ubåtsmaterial.
” Jag kan bekräfta att det har varit en helt vanlig skyddsvärd transport” förklarade FMV:s pressekreterare Louise Wileen Bjarke i radio. Vad transporten omfattade är sekretessbelagt.

Enligt uppgifter i svenska medier har Thyssen Krupp hindrat Kockums från att sälja ubåtar på export till Singapore för att istället gynna företagets andra varv, tyska HDW.  Det tyska varvet har utvecklat en teknik med bränsleceller för tyst drift under vattnet medan dåvarande Kockums utvecklade stirlingmotorn för samma tysta egenskaper. Utåt sett har konflikten handlat om att Thyssen Krupp inte velat ge FMV ett fast pris på utveckling och tillverkning av två nya svenska ubåtar kallade A26 samt en modernisering av äldre ubåtar i Gotlandsklassen. I bakgrunden skymtar Sveriges behov av att säkra en fortsatt förmåga att utveckla och producera ubåtar och avancerade ytstirdsfartyg i landet när det säkerhetspolitiska läget förändrats genom Rysslands agerande i Ukraina. Av kostnadsskäl måste de svenska ubåtarna säljas på export och där hamnar det svenska försvaret på kollissionskurs med Thyssen Krupp och tyska försvarsintressen.

Konflikten blev tydlig när FMV den 26 februari i år meddelade att de lagt en order värd 25 miljoner svenska kronor hos den svenska försvarskoncernen Saab för att göra en förstudie om en ny undervattensstrategi. Den 18 mars meddelade FMV:s generaldirektör Lena Erixon att de inte kommer att lägga någon ubåtsbeställning hos Thyssen Krupp.
”Det finns fortfarande inga förutsättningar för att lägga beställningar av A26 och halvtidsmodifiering av Gotlandsklassen”, kommenterade Lena Erixon, väl medveten om att det är FMV som äger alla ritningar samt den viktiga stirlingtekniken.
Därefter började Saab rekrytera nyckelpersoner från Thyssen Krupp som kontrade med att ge personal som lovade att stanna kvar en bonus. Nu förhandlar de båda företagen med varandra om en försäljning av de svenska varven.
Saab uppges ha tackat nej när svenska staten sålde dåvarande Kockums för 15 år sedan. Sedan dess har Saab lyckats utveckla stridsflygplanet Gripen till en exportframgång samtidigt som det säkerhetspolitiska läget gjort Kockums ubåtar mera intressanta. Saab har redan en marin verksamhet som omsätter miljardbelopp. (News Øresund)

Fakta: svensk ubåtstillverkning

Thyssen Krupp Marine Systems AB hette fram till förra året Kockums och tillverkar ubåtar och ytstridsfartyg med huvudkontor i Malmö och varv i Karlskrona och ett underjordiskt varv på Muskö i södra Stockholms skärgård. Verksamheten har cirka 900 anställda i Sverige.
Kockums ubåtar utrustas med stirlingmotorer som medger en unik tyst gång under vatten medan varvet utvecklat en avancerad stealthteknik för att göra ytstridsfartygen svåra att upptäcka med hjälp av radar.