Skånsk kritik mot lagförslag om möjlighet till återinförda id-kontroller

Region Skåne, Greater Copenhagen och Öresundslinjen är kritiska till lagförslaget som ska ge regeringen möjlighet att införa id-kontroller av resenärer till Sverige om det uppstår ”allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet.” Det framgår av organisationernas remissvar till regeringen. Förslaget föreslås börja gälla den 1 mars 2024. Om lagen antas och regeringen väljer att utnyttja möjligheten med tidsbegränsade id-kontroller innebär det att Skånetrafiken och Öresundslinjen måste utföra dem, vid stationen i Kastrup respektive hamnen i Helsingör. Analyser som Øresundsinstituttet gjorde 2016 om de tidigare tillfälliga id-kontrollernas effekter i kombination med gränskontrollerna visade bland annat att arbetsmarknaden över Öresund minskade med 322 000 arbetstillfällen på grund av de längre restiderna.

Regionen menar i sitt remissvar, författat av regionens ordförande Carl-Johan Sonesson (M) och regiondirektören Lars-Åke Rudin att förslaget inte ens går att genomföra. Detta då Skånetrafiken, förutom att bygga upp infrastruktur vid stationen i Kastrup för att genomföra kontroller även behöver tillåtelse från danska myndigheter om att sätta upp terminaler på dansk mark.

En skillnad mot de pågående gränskontrollerna, som görs på svensk mark av svensk polis, är att id-kontrollerna ska utföras på dansk mark av trafikoperatörerna. Det bedöms av Regionen som rättsosäkert och förslagets ekonomiska konsekvenser för kollektivtrafiken mot Danmark skulle bli ”mycket allvarliga.”

Dessutom har Skånetrafiken personal inte ”den utbildning, erfarenhet eller juridiska befogenheter som krävs” för att kunna förhindra personer som bedöms ”utgöra en fara för den allmänna ordningen eller inre säkerheten” att komma in i Sverige.

Id-kontroller skulle enligt Region Skåne medföra svåra konsekvenser för möjligheten att upprätthålla en punktlig och taktfast trafik. Hela pendelstågsupplägget skulle ”omöjliggöras” eftersom passagerartrafiken skulle behöva glesas ut för att lösa uppdraget. Id-kontrollerna kommer heller inte bara drabba persontrafiken utan även den internationella och nationella godstrafiken, eftersom ”hela tågsystemet hänger ihop och dessutom är känsligt för störningar.”

Den dansk-svenska politiska samarbetsorganisationen Greater Copenhagen är också negativa till förslaget. I ett eget yttrande, också det skrivet av Carl-Johan Sonesson (M), ordförande, tillsammans med organisationens vd Tue David Bak skriver Greater Copenhagen att det skulle ha ”enorm påverkan på trafiken”. Restiden mellan Köpenhamns flygplats och Hyllie skulle ”i ett svep fördubblas”, menar Greater Copenhagen.

Även Öresundslinjen, tidigare Forsea, och Haparanda är negativa till förslaget. Öresundslinjen menar i sitt remissvar att staten ”tar handen från sitt myndighetsansvar” genom att ålägga privata företag det uppdrag som egentligen är Polisens ansvar.

Polismyndigheten ställer sig över lag positiv till förslaget, men menar att det behöver förtydligas om regeringen har rätt att bemyndiga någon annan myndighet att meddela föreskrifter.

De tidigare id-kontrollerna, eller det så kallade transportörsansvaret, infördes som en tillfällig lag den 21 december 2015 och gällde till den 21 december 2018. Lagen tillämpades dock bara mellan den 4 januari 2016 till den 3 maj 2017.

Analyser som Øresundsinstituttet gjorde 2016 om id-kontrollernas effekter visade att arbetsmarknaden över Öresund minskade med 322 000 arbetstillfällen, räknat på en timme som längsta acceptabla restid med kollektivtrafik. Det året sjönk antalet tågpendlare, som fick sina resor försenade mellan 10 och 50 minuter, med nio procent, den största nedgången någonsin. Under samma år ökade fordonstrafiken med fem procent, eftersom Öresundsbro Konsortiet som äger Öresundbron inte räknades som transportör, utan som infrasturkturägare. Det innebar att personbilar som kördes över bron inte omfattades av id-kontroller.

Region Skåne beräknade 2017 att id-kontrollerna direkt och indirekt genom färre pendlare och intäktsbortfall kostat regionen runt 168 miljoner kronor, pengar de krävde i skadestånd av staten.

Mer om erfarenheterna av id-kontroller går att läsa på Øresundsinstituttets hemsida här.

(News Øresund)