Siegel efterlyser ekonomiska drivkrafter i koldioxidneutralt byggande

Bygg- och arkitektföretaget Siegel har ett stort fokus på ekologisk och social hållbarhet när de utvecklar och bygger fastigheter. Flerbostadshuset Mariastugan i Höllviken är ett exempel med hybridstomme och sociala lösningar som bastu, bilpool och en trädgård för hyresgästerna. Men det finns ekonomiska utmaningar kopplat till att ligga i framkant och utveckla hållbara byggmetoder, menar Cord Siegel, arkitekt och grundare av bolaget.

Fotnot: Denna intervju blev gjord den 1 mars 2023 för rapporten Hållbarhetsarbetet i Skånes fastighetsbransch, som har tagits fram av Øresundsinstituttet på uppdrag av Sparbanken Skåne. Mariastugan färdigställdes under våren 2023 och de boende har flyttat in.

På plats vid flerbostadshuset Mariastugan i Höllviken är byggarbetet i full gång och under våren 2023 blir de 36 hyreslägenheterna inflyttningsklara. 2017 vann Siegel en markanvisningstävling utlyst av Vellinge kommun och de två huskropparna med ett sammanlänkande trapphus har tagit cirka sex år att färdigställa. Dessutom anläggs en gemensam trädgård, garage med laddstolpar, bastu, gym, en verkstad och vissa av lägenheterna får ett eget växthus på terrassen.

– Kommunen ville ha ett hyreshus och de tyckte att vårt passade bra på platsen. De ville även att det skulle se lite brokigt ut så därför har vi en ganska oregelbunden fönstersättning och de två byggnaderna är lite olika i sin attityd. Den ena är vår modernistiska byggnad och den andra är lite mer klassisk, förklarar Cord Siegel, arkitekt och grundare av företaget Siegel, med bas i Malmö.
– Så vi har försökt få till den här mångfalden, alltså brokighet kan man också kalla mångfald. Det är lite huller om buller, säger han.

Foto från februari 2023 när byggandet av bostadshuset Mariastugan var i full gång. Från vänster Cord Siegel och Fredrik Furrer. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

Byggd med hybridstomme
Fasaden på Mariastugan är klädd med brandskyddsimpregnerad ek, och trä är ett ovanligt fasadmaterial att använda på flerbostadshus, förklarar Cord Siegel och Fredrik Furrer, arkitekt och byggprojektledare, som visar runt.
– Det var en lång process. Trä är ganska begränsat om man ska bygga flerbostadshus och det fanns inte så många av den typen av produkter på marknaden. Vi utvecklade det själva tillsammans med en leverantör som vi jobbat med tidigare, säger Fredrik Furrer.

Byggnadens stomme är en hybridstomme gjord av både ekobetong och trä.
– Stommen i ekobetong är ungefär 40 procent klimatförbättrad jämfört med normalbetong. Dessutom har vi optimerat det genom att vi använder den betong vi behöver och så lite som möjligt. Det är på de första tre planen medan hela takdelen på huset har trästomme, förklarar Fredrik Furrer.

Metoden för att göra fastigheten så hållbar som möjligt är kännetecknande för hur Siegel har valt att arbeta. Genom att planera, testa, våga ta risker och att hantera oväntade situationer menar de att de på allra bästa sätt kan uppnå hållbarhet i sina projekt. Det underlättar att de är en förhållandevis liten aktör och att de kan ta ansvar för alla delar av projektprocessen, från ritning till byggandet och förvaltningen, menar de.

Både utvecklingen av trä till fasaden och ekobetongen har skett i samarbete med leverantörer och genom noggranna tester. Ekobetongen har en lite högre fuktighet än normalbetong vilket har varit en annan faktor de varit tvungna att hantera.

Träkonstruktionen i husets översta våning inspekteras. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

– Det tar tid att torka ut betong. Det är ganska stor del av tidsplaneringen. Så vi var oroliga att det skulle dröja längre, säger Fredrik Furrer, och förklarar att de provgjöt ekobetongen på bottenplattan i gårdshuset för att se hur det gick, och att resultatet blev lyckat.

Att välja material är inte svart-vitt
Att inte hela huset byggdes med trästomme var dels en fråga om hållbarhet och dels om ekonomi. Träpriset har gått upp och det gick inte ihop med kostnadskalkylen. Tester visade dessutom att ifall hela huset skulle haft trästomme så hade 85 kvadratmeter försvunnit i huset till följd av kraven på ljudisolering. Det ger även möjlighet till en lite annan planlösning samt att minska belastningen på fundamenten genom att ha en träkonstruktion i takvåningen, förklarar de.

Cord Siegel utvecklar resonemanget att hållbarhet kring ett projekt måste beräknas på flera sätt och att det finns många faktorer att ta hänsyn till.

– Om huset får 85 kvadratmeter mindre bostadsyta, så måste det procentuellt sett vara lika bra på att spara koldioxid för att det ska kunna leverera resultat. Det är inte svart-vitt. Det är otroligt mycket fram och tillbaka och så ska det också vara. Då blir det en permanent utveckling kan man säga, säger han.

Att hela tiden välja ut, anpassa och beräkna ger också ett dynamiskt arbete och stora lärdomar som följd, vilket gör arbetet spännande, enligt Cord Siegel.
– Sen måste vi också få det att gå runt ekonomiskt. Ibland blir det bra och ibland inte, säger han.

Svårt att tjäna pengar på att bygga koldioxidneutralt
Att sträva efter att vara en hållbar bygg- och arkitektfirma innebär hårt arbete och vissa ekonomiska utmaningar, menar de båda. De är av uppfattningen att innovationen inom byggbranschen just nu går för långsamt och att få aktörer är villiga att ta första steget. När det kommer till att bygga hållbart så är till exempel användandet av trästomme för tillfället populärt eftersom klimatnyttan, räknat i minskade koldioxidutsläpp, med den är tydlig, men då glömmer man andra sätt att tänka hållbart kring byggandet av fastigheten, menar de. Det kan röra sig om vilka val av material man gör för fönster eller för isolering.

– Om man tar gränsvärdena från LFM30 till exempel: om man bygger ett hus helt i trästomme så uppfyller det kraven för ett klimatneutralt projekt och det spelar nästan ingen roll vilka andra beslut man tar i projektet. Det kan bli lite ensidigt, säger Fredrik Furrer.

Foto: News Øresund – Erik Ottosson

– När det gäller fönstren här på Mariastugan så tog vi bort så mycket aluminium som möjligt. Vi har träreglar på innerväggar där vi kan, istället för stålreglar. Ändå har vi stål där det behövs. Det var ganska mycket övervägning kring vad ska vi göra och i vilket material, för att klara kraven. Inte bara klimatkrav, utan även till exempel olika byggkrav, fortsätter han.

Cord Siegel tycker att det följer en kostnad med att vara hållbar och att den prislappen ibland upplevs som lite orättvis. Medan det går att tjäna pengar på till exempel solceller eller energisparande åtgärder, så finns det inte någon ekonomisk vinst i att vara klimatneutral, menar han. Den stora utmaningen för Siegel just nu är hur de ska få in affären i koldioxidneutralt byggande.

– Nu har vi gått den här vägen, så ’what’s in it for us nu?’ Ska vi bara sprida vår kunskap? Vad är vår affär i det hela? Det frågar vi oss idag, säger han.

”Premiera de som vågar satsa”
Kanske vore lösningen någon form av ekonomiskt incitament som en skattereduktion för de som bygger klimatneutralt, resonerar han. Att byggherrar som tar ansvar för ett klimatneutralt byggande också får attraktiva placeringar i staden är ett annat alternativ. I takt med att kraven på byggandet ökar så är det också en fråga om hur konsumenten ska kunna betala för det, menar Cord Siegel.

Enligt honom har de själva marknadsmässiga hyror på sina lägenheter – Det handlar ju om att det måste finnas någon skattereduktion. Man måste få ekonomiska incitament i det. Som byggherre är incitamenten extremt små. De är bara moraliska kan man säga.

Därför upplever sig bolaget lite ensamma, för, hållbarhetsutmärkelser och beröm i all ära, så finns det inte tillräckligt med ekonomiskt incitament för att bygga koldioxidneutralt på det sätt som de vill.
– För att hantera utvecklingen av innovation så måste man premiera de som vågar satsa, säger Cord Siegel.

Cord Siegel, arkitekt och grundare av Siegel.

Fredrik Furrer, arkitekt och byggprojektledare.

De boende ska kunna dela och vara privata
Ute på gården syns några exempel på åtgärder som görs för att skapa en hållbar levnadsstandard för de boende i fastigheten. I ett gårdshus finns en gemensam bastu och en övernattningslägenhet och intill kommer det att finnas en trädgård som anlagts i samarbete med företag inom plantering och arkitektur.

Tonvikt har lagts på att det ska finnas möjligheter att vara social och att dela utrymmen, men också att kunna känna sig privat. Cord Siegel jämför det med varför det är så vanligt att människor vill bo i en egen villa med trädgård. Samma upplevelse vill han ge de boende fast i ett lägenhetshus, och utvecklar några av hans tankar kring den sociala hållbarheten för de boende.

– Det är den där friheten. Det finns något vackert med villor och friheten med att få bestämma själv. Varför springer annars så många i den riktningen? Hur kan vi bygga upp denna känsla i en mer tät bebyggelse? Det kan vara genom den individuella bokningen av den gemensamma anläggningen, som normalt finns i en villa. Den digitala utvecklingen har också lett till att det uppstått en ny definition av att man delar något. Man måste inte vara kompis med någon, man kan bli det, men det är inget krav, säger han.

News Øresund – Erik Ottosson

Fakta: Drivkraften bakom hållbarhetsarbetet
Att arbeta hållbart och med utveckling har sedan starten 2008 varit viktigt för bolaget. Det är viktigt att vara ett modernt företag och i det ligger att jobba hållbart, säger Cord Siegel.
– Vi tror på att världen utvecklas och att man alltid kan bli bättre. Det gäller kring hållbarhet och biologisk mångfald, men också den upplevda boendemiljön. Det är en konst att också få ihop det som företag och att leverera det, säger han. 

Fakta: Siegel
Bygg- och arkitektbolaget Siegel har huvudkontoret i Malmö med 14 anställda. Förutom att vara byggherre och arkitektbolag är bolaget även fastighetsförvaltare samt driver egen hotellverksamhet. Cord Siegel kommer från Tyskland, är utbildad arkitekt och startade bolaget 2008. I Malmö står företaget bakom bland annat hyreshuset Iggy, radhusboendet Brf Shiitake och cykelhotellet Ohboy. Tillsammans med fastighetsbolaget Paulssons Fastigheter i Lund uppför man bostadshuset Det goda Vattnet i Brunnshög.