Öresundsdebatten vecka 14: ny ägarkonflikt i Postnord och danska försök med fyrdagarsvecka lyfts fram i svenska medier

Förlusterna i Postnord Danmark har skapat en ny konflikt mellan delägarna Danmark och Sverige om vem som ska stå för notan. Men även i Sverige börjar brevutbärningen gå med förlust. Danmark fortsätter att lyftas fram som förebild och denna gång gäller det en rad danska kommuners försök med fyrdagarsvecka och oförändrad veckoarbetstid.  Det är några rubriker från den senaste tidens Öresundsdebatt. News Øresund följer och sammanställer regelbundet aktuella debattartiklar och krönikor samt fördjupande reportage och intervjuer med fokus på Öresundsregionen, Danmark och Sverige.

Dagens Nyheter 3 april 2024: Regeringen oense med Danmark om Postnord
”Postnord befaras stå inför märkbara kostnadsökningar efter avregleringen av den danska postmarknaden. Men de två ägarna, Sverige och Danmark, kan inte enas om vems problem det är”, skriver Dagens Nyheter. Sedan den 1 januari i år har inte Postnord Danmark någon omfattande utdelningsplikt förutom till några mindre öar, internationell post och brev till blinda. Det innebär att den danska postmarknaden i princip har blivit avreglerad vilket minskar Postnords intäkter i Danmark. Dagens Nyheter skriver att det har väckt oro på det svenska Regeringskansliet som befarar att omställningen i Danmark blir kostbar och kan drabba även den svenska delägaren. Tidningen citerar en minnesanteckning från ett ägarmöte i juni förra året: ”Om den nya regleringen leder till omställningskostnader för Postnord så förutsätter svenska ägaren att sådana omställningskostnader eller andra negativa effekter inte ska drabba koncernen eller den svenska ägaren.”. Enligt Dagens Nyheter har den danska staten dock inte gått med på kravet från Sverige.
En liknande ägarkonflikt uppstod när Postnord Danmark drabbades av stora förluster efter att Danmark digitaliserat all myndighetspost till medborgarna vilket kraftigt sänkte brevvolymerna i landet. Under 2016 redovisade Postnord en förlust på 1,6 miljarder kronor sedan vinsterna i den svenska verksamheten inte längre kunde kompensera för förlusterna i Danmark. När Postnord beslutade att minska personalstyrkan i Danmark med upp emot 4 000 anställda framkom det att många anställda hade avtal som garanterade tre årslöner vid en uppsägning. Efter hårda förhandlingar, som blev klara i slutat av 2017, gjorde länderna ett kapitaltillskott på 2,2 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder betalades av den danska staten.

Dagens Nyheter 29 mars 2024: Postnords vd: Vem ska dela ut posten till svenska folket?
Postnord har även ekonomiska problem i sin svenska verksamhet rapporterar Dagens Nyheter. Postnord väntas i år göra förlust på sin brevhantering och i en intervju med tidningen säger vd Annemarie Gardshol att ”om inget händer kan vi behöva avsäga oss samhällsuppdraget”. I dagsläget har Postnord kvar sitt svenska samhällsuppdrag om att dela ut brev i hela Sverige och att verksamheten ska gå med vinst. Enligt den nuvarande lagen ska 95 procent av breven i Sverige komma fram inom två dagar men under 2022 och 2023 låg andelen på en lägre nivå. Nu vill Postnords vd Annemarie Gardshol att 85 procenet av breven ska levereras inom tre dagar och 97 procent inom fem dagar. Hon har stöd av Postfinansieringsutredningen som föreslog nivån 95 procent inom tre dagar. Enligt utredningen vänts brevutdelningen i Sverige gå med 200 miljoner kronor i förlust i år, 1 miljard i förlust 2028 och 1,3 miljarder i förlust 2030.

Altinget Danmark 3 april 2024: Troels Lund hjemsender forsvarschef: ”Jeg har mistet tilliden”
Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen har beslutat att sända hem Danmarks försvarschef Flemming Lentfer. ”Jag har mist tilliten till försvarschefen. Därför har jag beslutat att han inte längre ska stå i spetsen för försvaret”, sade Troels Lund Poulsen vid en presskonferens enligt Altinget. Beslutet om att byta ut det danska försvarets översta chef efter drygt tre år på posten är en följd av tisdagens avslöjande om att den danska fregatten Iver Hiutfeldts vapensystem inte fungerade när det angreps med drönare från Houthi-rörelsen i Röda Havet. Enligt Altinget hade Försvarskommandot i flera omgångar avlevererat redogörelser om händelsen som har visat sig innehålla sakfel. Det bristande förtroendet för försvarschefen syntes dock redan tidigare. När den danska regeringen i mitten av mars presenterade ett förslag till ny försvarsöverenskommelse följde det inte anbefallningarna från försvarschefen som enligt Altingets källor betecknats som politiskt tondöv.

Berlingske 3 april 2024: Dansk energiselskab får afslag på at bygge solcellepark i Sverige
Det danska energibolaget European Energy får inte bygga en stor solcellspark utanför Helsingborg. Det har Mark- och miljööverdomstolen i Sverige beslutat rapporterar Berlingske och TT. Domstolen värderade att solcellsparken skulle ta för stort utrymme på lantbruksmark.

Dagens Nyheter 2 april 2024: Danska trenden – nu införs fyradagarsvecka i Köpenhamn
Att Köpehamns kommun den 1 april införde en möjlighet för de anställda att arbeta fyra istället för fem dagar i veckan men lika många timmar som tidigare uppmärksammas av Dagens Nyheter. ”Efter coronapandemin har det här blivit en trend som kommit för att stanna bland danska kommuner, säger arbetslivsforskaren Janne Gleerup till tidningen. Köpenhamn är inte först med fyrdagarsveckan – det finns redan 15-20 andra danska kommuner som provar liknande modeller uppger Janne Gleerup.

Dagens Industri 27 mars 2024: Tågstrulet är ett hot mot Ikeas verksamheter i Älmhult
”Älmhult är hjärtat av Ikea. Under lång tid har det varit stora problem med tågtrafiken, våra medarbetare drabbas av inställda tåg, vagnsbrist och förseningar. På lång sikt hotas våra utvecklingsmöjligheter och ytterst våra verksamheter i Älmhult”. Det skriver sex chefer inom Ikea i en debattartikel i Dagens Industri.

Sydsvenskan 25 mars 2014: Okända ”svenska” rätten – som danskarna älskar
Malmöbon och matinfluencern Maja Ekman har börjat jobba i Köpenhamn och redan första veckan berättade en kollega om ”svensk pølseret”. ”Alla danskar verkar älska den”, säger Maja Ekman till Sydsvenskan. Hon berättar att många danskar verkar tro att det är en svensk klassiker men i själva verket är rätten relativt okänd i Sverige. Enligt den danska historikern Caroline Nyvang går receptet på ”svensk pølseret” tillbaka till en kokbok med specialiteter från hela världen och som utkom 1931. Kokboken är skriven av Karen Levin och enligt Caroline Nyvang har författaren troligen hittat på den ”svensk pølseret”. Enligt Caroline Nyvang har ”svensk pølseret” likheter med korv strognoff. Receptet är enkelt: stek lök, kokt potatis och korv i smör. Rör ner paprikapulver och tomatpuré och koka sedan med grädde eller mjölk. Ibland dekoreras rätten med gräslök.