Öresundsdebatten vecka 18: svenska kommuner vill fånga in CO2 och kommunpolitiker från båda sidor Öresund vill få ministrar att besluta om en Öresundsmetro

Att fånga in koldioxid är något allt fler svenska kommuner vill satsa på men det kräver ekonomiskt stöd. Kommunpolitiker från Köpenhamn och Malmö kräver att Sveriges infrastrukturminister tar kontakt med sin danska kollega och fattar beslut om en Öresundsmetro. Medicon Valley Alliance vd arbetar för att kvinnors hälsa får lika stor fokus som mäns häls. Dansk arkitekt ifrågasätter om Børsen ska återskapas eller efter modell från Koldinghus kombinera äldre och nyare arkitektur. News Øresund följer och sammanställer regelbundet aktuella debattartiklar och krönikor samt fördjupande reportage och intervjuer med fokus på Öresundsregionen, Danmark och Sverige.

Dagens Nyheter 29 april 2024: Göteborgs klimatproblem ska begravas på 2 600 meters djup
”Stockholm har planer, Helsingborg och Malmö också. Nu ställer sig även Göteborg i kön av städer som vill skicka koldioxiden från förbränningen av hushållens sopor långt ner i havets djup” skriver Dagens Nyheter. När Göteborgs egen expertrgrupp strax före jul larmade om att staden höll på att missa klimatmålet 2030 gavs en rad rekommendationer: dyrare fjärrvärme, att enbart tillåta elbilar i centrala staden, raffinaderierna i hamnen behöver läggas ner och koldioxidinfångning från förbränningen av avfall, så kallad CCS teknik. Till Dagens Nyheter säger Chalmers-professorn Tobias Mattisson att det behövs så kallade negativa utsläpp för att klara klimatmålen men att kommunerna behöver stöd för att genomföra detta.

Expressen 29 april 2024: Låt oss snarast bygga tunnelbana till Danmark
”Vi uppmanar den svenske infrastrukturministern, Andreas Carlsson, att snarast ta kontakt med sin danska kollega och utreda en Öresundsmetro”. I en debattartikel i Expressen skriver Malmöpolitikerna Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Roko Kursar (L), Stefana Hoti (MP) samt Jens Kristian Lütken (Venstre), som är sysselsättnings- och integrationsborgmästare i Köpenhamns kommun, om möjligheterna att knyta samman städerna med en tunnelbana under Öresund.

Femina Danmark 26 april 2024: CEO: Kvinders sundhed skal højere op på dagsordenen – og det kræver politisk handling
”Kvinnors hälsa är inte inte i fokus och underprioriterad. Detta kräver politisk handling, säger Anette Steenberg, VD för Medicon Valley Alliance, till danska Femina. och efterlyser en ökad fokus och insats på området. Hon berättar i intervjun hur forskningsanslagen oftare prioriterar mäns hälsa jämfört med kvinnors och att det saknas kunskap om att kvinnors symptom på t.ex. hjärtsjukdomar kan skilja sig åt från mäns.

SVT 25 april 2024: Skenande kostnader för Sveriges två nya ubåtar – nu vill marinen starta ännu ett ubåtsprojekt
”Sveriges två nya ubåtar har blivit kraftigt försenade och nästan dubbelt så dyra som planerat. Men innan de ens hunnit komma i vattnet vill marinen ha en ny modell, en mindre ubåt med mer vapen”, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen ville den svenska marinen tidigare ha en tredje ubåt av samma modell A26 men att de nu ändrat sig och nu vill komplettera med flera mindre ubåtar som kan bära fler torpeder och vapen. Frågan diskuteras nu bland försvarspolitiker.
Sveriges två nya ubåtar av modellen A26, som tillverkas av Saab Kockums, har enligt Försvarets materielverk blivit försenade och nästan dubbelt så dyra. Den första av de två ubåtarna skulle levererats 2023 men väntas bli levererad först 2027. Prislappen för de båta ubåtarna har nästan fördubblats, från 7,6 till 14 miljarder kronor och Försvarsmakten skriver i sin årsredovisning för 2023 att de inte utesluter ytterligare fördyringar och förseningar. Till Dagens Nyheter uppger Saab Kockums att varvet var i sämre skick än Saab räknat med när de tog över det från dess tidigare tyska ägare.

Expressen 26 april 2024: Bra att Lidingö betalar Malmö för integrationen
I en pågående debatt om det svenska kommunala utjämningssystemet som startade i Sydsvenskan lyfter den fristående kolumnisten Gunnar Wetterberg på Expressens ledarsida ett perspektiv om att utjämningsstödet behövs när många kommuner tar kostnaden för att utbilda ungdomar som sedan flyttar till Stockholm och blir skattebetalare där. Samma sak menar han gäller kommuner som tar emot många nyanlända och tar kostnaden för utbildning och integration. ”För Sverige är det viktigt att Malmö, Landskrona, Södertälje och de andra mottagarkommunerna gör ett så bra jobb som möjligt med att få in de nyanlända och deras barn i samhället. När de väl funnit sig till rätta flyttar de ofta vidare – kanske rentav till Lidingö. Från att ha kostat kommunen mycket pengar blir de i stället lönande skattebetalare – fast inte alltid i Malmö”.
I en debattartikel i Sydsvenskan den 15 april skriver Lars Niklasson, som bor i Malmö och tidigare varit ekonomidirektör i Lunds- och Helsingborgs kommuner, att det är staten och inte kommunerna som står för merparten av pengarna i det kommunala utjämningssystemet. ”Av Sveriges 290 kommuner får 280 bidrag från utjämningssystemet och 10 är nettobetalare, alltså betalar in mer än de får tillbaka”. Han menar även att pengarna som rika kommuner i Stockholms län betalar till utjämningssystemet stannar där: ”Av Stockholmsregionens 26 kommuner får 15 inkomstbidrag, 11 ger ifrån sig av sina inkomster”. I en historisk betraktelse pekar Lars Niklasson på att Malmö var en av de rikaste kommunerna i Sverige fram till skattereformen 1990-91 som innebar att kommunerna inte längre fick behålla bolagsskatt, kapitalbeskattning och fastighetsskatt från företag och privatpersoner i den egna kommunen. Att tusentals Malmöbor arbetar och betalar skatt i Danmark och där Danmarks kompensation för detta hamnar i det kommunala utjämningssystemet ger dessutom en snedvriden bild av utbetalningarna till Malmö.
Debatten startade när Lidingös kommunstyrelses ordförande Daniel Källenfors (M) i en debattartikel i Sydsvenskan den 22 mars skrev om den kommunala skatteutjämningen i Sverige med rubriken ”Lidingö vill inte betala för skejtare i Malmö”. Där skrev han: ”Malmö står inte på egna ben, trots läget i en dynamisk region med universitet och fantastiska kommunikationer. Pengarna som andra skjuter till slösas bort på jippon”. Daniel Källenfors lyfte fram att Malmö stad förra året fick över 6 miljarder kronor från det kommunala utjämningssystemet. I ett senare debattinlägg fördjupade han kritiken under rubriken ”Ställ krav på slösaktiga kommuner som Malmö”.

Berlingske 20 april 2024: Berømt arkitekt blander sig i debatten om Børsens fremtid: En nytænkt bygning kan blive mere spændende end en tro kopi af den gamle
”Det är inte alltid en 100-procentig identisk återuppbyggnad som nödvändigtvis är den bästa lösningen i en situation som den vi nu står i med en delvis nedbränd börsbyggnad”, skriver arkitekten Jan Utzon i en debattartikel i Berlingske. Han skriver att han omedelbart, precis som många andra, tänkte att Børsen måste återuppbyggas precis som den var innan branden. Men sedan började han fundera på om en 400 år gammal byggnad som genomgått otaliga ombyggnader och modifieringar verkligen ska återuppbyggas i gammal stil. Nästa tanke var sedan hur man idag skulle ha uppfört en byggnad med motsvarande funktion. I sin debattartikel pekar Jan Utzon på hur Riksdagen i Berlin ”blev mer spännande” när det återskapades i ny form. Samma sak menar han gäller Koldinghus som efter att ha stått utbränd i många år återskapades i en delvis ny form.