Öresundsdebatten vecka 10: danskt försvar behöver mer pengar och klimatavgifter ställs mot sysselsättningen i lantbruket

Danmark måste lägga mer pengar på förvaret och det begränsar satsningar på andra sektorer. CO2-avgifter på danskt lantbruk ställs mot sysselsättningen. Höjda havsnivåer och kraftigare stormar kräver ny samhällsplanering. Det är några rubriker från den senaste tidens Öresundsdebatt. News Øresund följer och sammanställer regelbundet aktuella debattartiklar och krönikor samt fördjupande reportage och intervjuer med fokus på Öresundsregionen, Danmark och Sverige.

.

Danmarks Radio 1 mars 2024: Regeringen: Vi skal bruge mere end 2 procent på Forsvaret
Danmarks statsminister Mette Frederiksen är i en intervju med Financial Times, som återges av Danmarks Radio, tydlig med att Danmarks försvarsbudget måste öka till att motsvara mer än Natokravet på två procent av BNP och att det får effekter på det danska samhället. ”Der er ikke penge til skattelettelser og mere velfærd, hvis vi skal bruge flere penge på Forsvaret, siger statsministeren”

Altinget Danmark 1 mars 2024: Copenhagen Capacity: København driver dansk vækst, men den kommer ikke af sig selv
Den näringslivsfrämjande organisationen Copenhagen Capacitys ordförande Marianne Phillip och vice ordförande Mia Nyegaard argumenterar i en debattartikel i Altinget mot den danska regeringens expertgrupps förslag om att bland annat slopa det statligastödet till CopCap. De menar att CopCap inte konkurrerar med andra danska städer om företag och talanger utan att de konkurrerar med andra huvudstäder som har liknande organisationer. Som ett litet land är det nödvändigt att Danmark aktivt arbetar för att attrahera nya företag, investeringar och talanger menar de och lyfter fram en rad fakta. De utländska företagen utgör endast tre procent av företagen i Danmark men står för över 20 procent av sysselsättningen och de tillför nytt kunnande om produkter, teknologi och ledarskap. När det skapas 100 nya jobb i den danska huvudstaden skapas det ytterligare 34 nya jobb i andra delar av Danmark.

Jyllands-Posten 2 mars 2024: Landbruget får ufortjente tæsk med folks fordomme
I diskussionen om en CO2-avgift har det danska lantbruket hamnat i en opionsmässig motvind menar Jyllands-Posten. Tidningen pekar på att det danska lantbrukets största fiende är de fördomar och den uppfattning som växt fram om att lantbruket är smutsigt, förstör miljön, är på gränsen till djurplågare och att det får så stora subventioner att näringen inte har någon betydelse för Danmarks BNP.

Danmarks Radio 29 februari 2024: Klimarådet: CO2-afgift på landbrug gør det umuligt at opfylde regeringsgrundlag
Lantbrukets usläpp måste minska för att Danmark ska nå sina klimatmål. Men samtidigt som CO2-avgifter skulle öka lanbrukarnas incitament arbeta på ett nytt sätt så riskerar de att tappa i konkurrenskraft och arbetsplatser kan gå förlorade. Enligt Danmarks Radio har inget annat land i världen infört en sådan avgift på lantbruket. Det diskuteras tre nivåer på en CO2-avgift för det danska lantbruket. Vid en avgift på 750 danska kronor per ton CO2-utsläpp beräknas antalet arbetsplatser i lantbruket minska med 7 950. Vid en avgift på 375 kronor per ton väntas 4 800 jobb försvinna medan 3 050 jobb riskerar att gå förlorade om avgiften blir 125 kronor per ton.

Realdania 28 februari 2024: Vandet kommer – det kræver en genforhandling mellem mennesker og natur
Enligt en rapport från COWI kommer Danmark om 100 år ha årliga utgifter på 43 miljarder DKK för att reparera de fysiska skador som orsakas av översvämningar – om inte sättet att organisera och skydda bebyggelsen ändras. I en debattartikel på den filantropiska föreningen Realdanias hemsida skriver filantropidirektør Nina Kovsted Helk att samhället måste agera mera långsiktigt. ”Naturen har overhånden, og vi står i valget mellem at beskytte værdierne, leve med vandet, eller føre kyststrækninger tilbage som naturområder”.