Ny analys: 136 miljarder i samhällsekonomisk vinst skapades av Köpenhamns flygplats under 2019

Köpenhamns internationella flygplats i Kastrup har stor betydelse för samhällsekonomin i hela dansk-svenska Greater Copenhagen-geografin. Det visar en ny analys från den dansk-svenska politiska samarbetsorganisationen med samma namn. Sammantaget gav den danska flygplatsen en samhällsekonomisk vinst på motsvarande 136 miljarder svenska kronor under 2019, sista året före pandemin. Merparten av samhällsvinsterna uppstår i Östdanmark. I Skåne och Halland skapas en nytta värd 16,2 miljarder kronor och då handlar det dels om värdet av tillgänglighet för privatpersoner och affärsresenärer, dels om det ekonomiska värdet av de 2 600 personer som bor i Skåne och som pendlar för att jobba på flygplatsen och alla de bolag som är verksamma där.

Analysen visar på fyra olika samhällsekonomiska effekter från flygplatsens verksamhet under 2019, året före pandemin. Pandemin har sedan slagit särskilt hårt mot upplevelseindustrin med restauranger, hotell, event och flygresor. Sammantaget visar analysen på att Köpenhamns flygplats under 2019 bidrog med motsvarande 136 miljarder svenska kronor till samhällsekonomin i dansk-svenska Greater Copenhagen-geografin, därav faller 16,2 miljarder på den svenska sidan med Region Skåne och Region Halland.

Från 23 000 anställda 2019 till 16 000 i år  – nedgången slår även mot Öresundspendlingen
De som är enklast att mäta är de direkta effekterna från de över de 23 000 anställda som flygplatsen och alla bolag där hade under 2018/2019. Köpenhamns flygplats är en av Danmarks största samlade arbetsplatser fördelat på själva flygplatsbolaget och en rad andra företag som arbetar med allt från restaurang, städ och catering till bagagehantering och flygbolag. Under pandemin föll antalet anställda på flygplatsen till som lägst 13 000 personer för att nu i september 2022 ha ökat till över 16 000 anställda. Enligt analysen är det inte säkert att antalet anställda vid flygplatsen kommer att nå 23 000 personer igen även om alla flygpassagerare återvänder. Det förklaras med ”brist på flygavgångar på de asiatiska rutterna och generella besparingar på flygplatsen på grund av coronakrisen”. Det innebär då även att antalet pendlare över Öresund som jobbar på flygplatsen inte väntas nå tillbaka till nivån från innan pandemin.

Indirekta och inducerade effekter bidrar med 32,7 miljarder
De indirekta effekterna, som mäter värdet av arbeten hos leverantörer m.fl. som har en koppling till flygplatsen, värderas till 15,1 miljarder kronor. De inducerade effekterna, som avser effekter av de anställdas konsumtion och där svensk personal på flygplatsen skapar en samhällsekonomisk effekt i Skåne, beräknas ha uppgått till 17,6 miljarder kronor under 2019.

Katalytiska effekterna är stora men svåra att mäta
Det fjärde sättet att mäta de samhällsekonomiska effekterna på kallas katalytiska effekter och som avser de omfattande makroeffekterna som uppstår genom den nationella och internationella tillgänglighet som flygplatsen skapar. Det är det området som är svårast att mäta och som samtidigt svarar för mer än halva det samlade samhällsekonomiska värde som flygplatsen bidrar till. Enligt den empiriska analysmodell som utvecklats av InterVista 2015 ger flygplatsen en katalytisk effekt värd mellan 40 och 77,1 miljarder under 2019 och där Greater Copenhagen valt att använda det högre värdet.

Grönare flygplats – men konkurrenter minskar utsläppen snabbare
Analysen omfattar även en klimatdel där det noteras att Köpenhamns flygplats har en uttalad vision om att vara en av världens mest miljömässigt hållbara flygplatser. Samtidigt visar kartläggningen att reduktionen av CO2-utsläpp minskar snabbare vid flygplatserna i Stockholm (Arlanda), Oslo och Hamburg. Vidare noteras att fossilfria bränslen kan bidra till att göra flygresorna grönare. Det är redan idag tillåtet att blanda in 50 procent grönt bränsle i de flesta flygmotorer och här skriver Greater Copenhagen att Danmark inte har något lagstadgat krav på att blanda in grönt bränsle medan Norge beslutat att gå från ett krav på 0,5 procent 2022 till 30 procent 2030 och  Sverige från 2 till 30 procent fram till 2030. I Danmark finns dock en politisk ambition att via så kallad power-to-x skapa grönt bränsle med hjälp av  vindkraftsel från den kraftfulla danska utbyggnaden av havsbaserad vindkraft med två nya energiöar. I partnerskapet Green Fuels for Denmark samarbetar flera stora danska företag för att skapa klimatneutrala bränslen till fordon, fartyg och flygplan. Där är ambitionen att från 2030 kunna producera 25 procent av den förväntade bränsleförbrukningen vid Köpenhamns flygplats. Danmarks statsminister Mette Frederiksen har uttalat ett mål om att det danska inrikesflyget helt ska kunna drivas med grönt bränsle från 2030. (News Øresund)

Samhällsekonomiska effekter av Köpenhamns flygplats 2019
(miljarder SEK)

Totala effekter
Greater Copenhagen 135,7
varav Skåne och Halland 16,2

Effekter på den ekonomiska aktiviteten
Region Hovedstaden 7,8 procent av BRP
Region Sjælland 4,5 procent av BRP
Region Skåne 2,5 procent av BRP
Region Halland 1,5 procent av BRP

Uppdelning av effekterna

Direkta effekter
(anställda på flygplatsen och bolagen där)
Greater Copenhagen 25,9
varav Skåne och Halland 2,9

Indirekta effekter
(leverantörer, transportbolag m.fl.)
Greater Copenhagen 15,1
varav Skåne och Halland 0,8

Inducerade effekter
(de anställdas konsumtion)
Greater Copenhagen 17,6
varav Skåne och Halland 2,0

Katalytiska effekter
(makroeffekter till följd av nationell och internationell tillgänglighet)
Greater Copenhagen 77,1
varav Skåne och Halland 10,5

Källa: Greater Copenhagen ”Köpenhamns flygplats – en motor för tillväxt i Greater Copenhagen”