Intervjuer
Nordisk kulturfond vill vara motkraft till politisk styrning

Nordisk Kulturfond, som utdelar runt 31 miljoner danska kronor om året till nordiska kulturprojekt, har siktet på att vara en fri spelare i kultursektorn. Direktören Benny Marcel ser en tendens till mer politisk styrning i Sverige såväl som i Danmark och framhäver därför potentialen i nordiskt samarbete och ett gränsöverskridande perspektiv. Han ser framför allt möjligheter till mer samarbete i återstarten efter coronakrisen.
I Sverige såväl som i Danmark kan kulturpolitiken sägas bygga på en nordisk kulturmodell där principen om en armlängds avstånd är viktig, alltså att det finns självständiga organ som oberoende av politiken kan fatta beslut kring kulturstöd. Men på Nordisk Kulturfond, som är en självständig organisation med anknytning till Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet, har man märkt av en utveckling mot mer styrning av kulturen och ser det som en gemensam utmaning för de nordiska länderna.
– Vi ser att det finns en tendens till mer kulturpolitisk styrning i både Danmark och Sverige. Jag är emot den typen av toppstyrning! Det är kulturen och konsten själv som ska styra. Och vi ska inte mäta och kvantifiera på längden och tvären, säger Benny Marcel, direktör för Nordisk Kulturfond.
I Nordisk Kulturfonds nya antologi, Speglingar, om kulturpolitikens utveckling, pekar flera av författarna och de intervjuade på en tendens till mer politisk styrning liksom att kriterierna för offentlig såväl som privat finansiering i högre grad avhänger av projektets säljbarhet. Därmed får marknadsmekanismer och politiska intressen större inflytande på konstens utveckling. Eline Wernberg Sigfusson, ställföreträdande direktör i Nordisk Kulturfond, säger bland annat i en intervju i antologin:
”Kulturpolitiken är numera först och främst en fördelningspolitik. För många konstnärer och konstnärliga institutioner har kulturpolitiken till och med kommit att stå i vägen för konstnärlig utveckling. Reformer och nya bidragsförordningar kommer oftare från finanspolitikens logiker än från kulturpolitiken.” (1)

Bild från “Inopiné II – How to”, ett projekt som fått Globus Opstart-stöd från Nordisk Kulturfond. I projektet samarbetar den norska koreografen Mia Habib med dansare från Brasilien, Sydafrika, Turkiet, Frankrike och USA. Foto: Tale Hendnes
Nödvändigt att vara en fri spelare
Det är just den politiska styrningen som Nordisk Kulturfond vill vara en motkraft till genom att erbjuda ett alternativt stöd till kulturprojekt som inte är kopplat till den nationella politiken.
– Nordisk Kulturfond är en fri spelare. Vi tycker det är viktigt med kreativa förslag och tror på att ett delansvar för våra samhällen finns i den kreativa sektorn. Men man ska inte sätta en agenda för kulturlivet. Vi tycker att man ska undvika att säga att kulturlivet ”ska vara” till exempel grönt och hållbart. Det är klart att det är bra om det är det, men vi ska inte i bestämd form styra över konsten och kulturlivet, säger Benny Marcel.
Varje år utdelar Nordisk Kulturfond runt 31 miljoner danska kronor till olika nordiska konst- och kulturprojekt. Cirka 1 300 ansökningar kommer in och stöd beviljas till runt 340 projekt om året. Fonden erbjuder uppstartsstöd och projektstöd och har just nu två särskilda stödprogram: Puls som är till spelställen och festivaler, samt Globus som ska främja globala perspektiv i relation till det nordiska.
För projektstödet Globus finns det inga krav om regionalt samarbete. Fonden vill i stället stärka bilden av att konstnärer är en del av ett globalt nätverk och inte nödvändigtvis nationellt förankrade. Eline Wernberg Sigfusson säger i antologin:
”Som enskilt land eller nordisk region är vi inte längre bärarna av berättelserna om oss själva, utan vi är påverkade av andra länders utmaningar på nya vis. […] Vi tror att konst- och kulturlivet i Norden har möjlighet att gå i bräschen för en utveckling av djupa och långvariga nätverk som till sin natur är just gränslösa och globala.” (2)
Potential i mer samarbete efter coronakrisen
Att tänka in det nordiska i en global kontext är ett sätt att utveckla det nordiska perspektivet. Och det är kanske nödvändigt att förnya det nordiska samarbetet menar Benny Marcel:
– Det nordiska behöver flytta fram positionerna. Vi ser att det finns ett alltmer nationellt fokus. Och vi tror att det är viktigt med en nordisk nivå.
– Det är viktigt att inte en osund nationalism får fäste. Nationalism är det inte fel på, men en osund nationalism är inte bra för kulturlivet.
Att se hur saker görs i grannlandet kan, enligt Benny Marcel, bidra med nya perspektiv:
– Vi har mycket att lära av varandra. Det är i olikheterna som vi ser möjligheterna till utbyte mellan länderna.
Till exempel lyfter han den bredare finansieringen som privata fonder i Danmark kan bidra med – vilket han tror Sverige skulle kunna lära något av.
Benny Marcel radar upp områden där han redan idag ser mycket samarbete mellan svenska och danska aktörer, så som inom livemusiken, mellan operahusen och inom dansen, men han ser gärna bredare på kulturområdet och möjligheterna för samarbete på tvärs över gränser såväl som mellan områden, men utan att skapa formella ramar för samarbetet:
– Samarbete kan uppstå mellan olika aktörer och även inom många andra områden så som mode, trädgård, design och mat – det finns stora konstnärliga värden och nyskapande estetik i det. Och inom arkitektur. Där finns det ju en intressant skillnad mellan Sverige och Danmark; att det är en konstnärlig utbildning i Danmark medan den är mera teknisk i Sverige.
– Men vi ska inte formalisera detaljerna i samarbetet. Det är jag emot! Däremot ska vi sätta generösa ramar för utbyte av kunskap och idéer. Det blir lätt så att kommunen, staten eller regionen går in och vill detaljstyra en bra idé. Det ska vara fritt, understryker han.
Under coronakrisen har kulturen drabbats hårt, men Benny Marcel ser en möjlighet till att starta upp nya samarbeten nu när återstarten tar fart.
– Det finns ett nytt guldläge för samarbete. I en post-coronatid kommer det finnas en stark längtan efter att bryta en lång isolering. Det måste vi vara beredda på. Vi ska inte bara sitta och vänta. Jag skulle säga att det aldrig tidigare har varit en sådan stark längtan efter och genomgripande avsaknad av kulturupplevelser som nu. Det blir ju även tydligt att kultur skapar socialt meningsfulla sammanhang. Vi längtar efter att göra kultur tillsammans, i gemenskap.
Samtidigt kommer coronakrisen påverka vårt sätt att konsumera kultur och resor även på längre sikt vilket kan skapa nya möjligheter:
– Jag tror att nu efter corona kommer det finnas ett nyvaket intresse för vårt närområde. Det finns möjlighet att utveckla helt nya affärsmodeller för turismen och besöksnäringen i närområdet, säger Benny Marcel.
Skillnad på chefskapet i Danmark och Sverige
En annan fördel med att ha ett nordiskt perspektiv i kultursektorn är möjligheten att hämta kompetens från grannländerna.
– Jag ser att det finns ett intresse från svensk håll för att anställa danska kulturchefer. Det beror på att det finns en nyfikenhet och öppenhet i Sverige kring vilken kunskap som de kan föra med sig. Det finns därför många höga chefer från Danmark, och även från Finland, i Sverige. Däremot ser jag inte det samma i Danmark. Här ser jag färre svenska chefer, säger Benny Marcel.
I Malmö finns det just nu åtta kulturchefer som har danskt ursprung. Även på andra håll i landet finns danska kulturchefer, som på Moderna Museet och Nordiska museet i Stockholm och på Göteborg universitets konstnärliga fakultet. I Köpenhamn har bland annat fyra olika dansinstitutioner svenska chefer och nästa år kommer danska Operan att få en svensk operachef.
Även Benny Marcel är ju en svensk chef i Danmark, fast han arbetar i en nordisk organisation med säte i Köpenhamn.
Hur ser du på att vara chef i Danmark?
– I Danmark är det lättare och samtidigt mera krävande att vara chef, tycker jag i alla fall. Du förväntas att ta bra beslut och leverera resultat och gör du inte det, så ryker du, svarar han.
(News Øresund – Thea Wiborg)
Denna intervju är gjord i förbindelse med analysen: Dansk-svenskt kultursamarbete – en intervjurapport som publicerades av Øresundsinstituttet i juli 2021.
Källhänvisningar:
(1) Nordisk Kulturfond: Speglingar konst kultur politik samhälle (2021), sid 14-16
(2) Nordisk Kulturfond: Speglingar konst kultur politik samhälle (2021), sid 16
Nordisk Kulturfond er en del af det nordiske samarbejde, men er et selvstændigt organ som reguleres i en mellemstatslig aftale mellem Danmark. Finland, Island, Norge og Sverige, underskrevet i 1966.
Fonden har tre overordnede målsætninger, som handler om at:
* fremme produktion, innovation og formidling af kunst og kultur i Norden og globalt.
* fremme kunstneriske og kulturelle netværk på alle niveauer inden for nordisk kultursamarbejde.
* udvikle og formidle viden om kunst- og kulturlivet for at stimulere ud-viklingen af kulturpolitikken i Norden.
Nordisk Kulturfond har et budget på 36 millioner danske kroner. Hvert år uddeles cirka 31 millioner danske kroner til forskellige nordiske kunst- og kulturprojekter. Fonden får omkring 1.300 ansøgninger og cirka 340 projekter får en form for støtte – projektstøtte, opstartsstøtte, ”Puls-støtte” til spillesteder og festivaler eller nyt Globus-støtte som skal fremme globale per-spektiver.
Källa: Nordisk Kulturfond
-
Danmark5 månader sedan
Från och med 1 januari 2025 är det återigen förbjudet att flagga med utländska flaggor i Danmark – de nordiska flaggorna och Tysklands undantas
-
Infrastruktur11 månader sedan
Nya tåg och ny operatör på gång för Skånetrafiken – som ständigt jobbar med punktligheten
-
Infrastruktur11 månader sedan
Klart hur en Öresundsmetro skulle ansluta till Malmö
-
Norden10 månader sedan
Möjligt att betala med mobilen över Öresund när Vipps lanseras i Sverige i höst
-
Näringsliv8 månader sedan
Saab vill bygga nästa generations stridsflygplan
-
Näringsliv8 månader sedan
Brittiskt företag bygger lyxoutlet i skånska Löddeköpinge – konkurrerar med danska Ringsted Outlet
-
Samhälle12 månader sedan
Nu börjar visitationszoner efter dansk modell gälla i Sverige
-
Samhälle11 månader sedan
Danmark skriver ner befolkningsprognosen – väntas nå 6 miljoner invånare 2028