19 juli 2018 News Øresund - oberoende dansk-svensk nyhetsbyrå

2A xx

Published on september 6th, 2016 | by Johan Wessman

0

Nordeas nya prognos – dansk ekonomi tar två steg fram och ett tillbaka medan svensk ekonomi mjuklandar

2016-09-06:

Efter fjorårets ekonomiska bakslag börjar dansk ekonomi vända uppåt nästa år medan den svenska ekonomin mjuklandar från en hög nivå. Nordea spår i sin nya economic outlook att klyftan i ekonomisk tillväxt mellan Sverige och Danmark minskar och att hela Norden följer ett mera enhetligt tillväxtspår.


Dansk ekonomi – två steg framåt och ett tillbaka

Maersk container webb

Fallande fraktpriser pressar dansk sjöfart och därmed även den ekonomiska tillväxten i Danmark. Foto från Mærsks containerterminal i Aarhus hamn – News Øresund

Det blir de danska konsumenterna som håller landets tillväxt under armarna. ”Under de kommande två åren förväntar vi oss att tillväxten i dansk ekonomi får lite mera medvind i takt med att de senaste årens ökade sysselsättning resulterar i en ökande konsumtion och stigande investeringsaktivitet. Det största hotet mot den ekonomiska tillväxten finns primärt utomlands” skriver Nordeas chefanalytiker Jan Størup Nielsen i sin prognos över den danska ekonomin som har rubriken två steg fram och ett tillbaka.

Den danska ekonomin drabbades av ett bakslag under hösten 2015 vilket kastar långa skuggor även in på 2016 då Nordea förväntar sig en ekonomisk tillväxt på måttliga 1,0 procent medan BNP därefter förväntas öka med 1,5 procent under 2017 och med 1,7 procent under 2018.

Sedan finanskrisen har antalet offentligt försörjda minskat med 96 000 personer i Danmark. När allt färre går utan arbete samtidigt som hushållens räntekostnader är låga och reallönerna ökar finns det utrymme för en ökad privat konsumtion. Samtidigt pressas den danska exporten av minskade oljeinkomster från Nordsjön och fallande fraktpriser för den viktiga danska sjöfarten vilket även återspeglar sig i den pågående strategidiskussionen inom den viktiga Mærskkoncernen som arbetar både med olja och sjöfart. Till det kommer hotet om negativa effekter på dansk export från en kommande Brexit.

Den ökande sysselsättningen har inte följts av ökade investeringar i näringslivet vilket fått till följd att produktiviteten stagnerat i Danmark precis som i en rad andra länder noterar Nordea. Det reducerar möjligheten till en hög framtida tillväxt samtidigt som risken för flaskhalsar ökar på arbetsmarknaden.

Bostadspriserna väntas fortsätta att öka men inte lika snabbt som under det senaste året. Nordea pekar på att bostadspriserna påverkas positivt av fallande räntekostnader i kombination med en allt starkare arbetsmarknad.

Lund webb

Svensk export tappade fart i början av 2016 vilket återspeglar sig i en pågående mjuklandning från en hög nivå för den svenska ekonomin. Foto: IT-företag i Lund – News Øresund

Svensk ekonomi mjuklandar

Den svenska ekonomin har gått på högvarv men växlar nu ner som en följd av osäkra exportutsikter och avtagande effekter från stimulansåtgärder riktade mot den inhemska ekonomin. Fortfarande väntas dock den svenska ekonomin växa snabbare än den danska.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson spår att den svenska ekonomiska tillväxten avtar från 3,9 procent under 2015 till en BNP-ökning på 3,0 procent under 2016, 1,9 procent under 2017 och 2,0 procent under 2018.

Främst är det hushållen som förväntas växla ner takten i konsumtionsökningen medan exporten föll under inledningen av 2016 och den framtida exporttrenden betecknas som osäker. Att den privata konsumtionen inte förväntas öka lika kraftigt framöver beror enligt Nordea bland annat på att bostadsräntorna slutat falla vilket i kombination med det nya amorteringskravet gör att bostadspriserna börjat plana ut.

Den offentliga konsumtionen väntas fortsätta öka bland annat beroende på förra årets stora flyktingström till Sverige. Ändrade asylregler i kombination med ID- och gränskontroller har dock gjort att flyktingströmmen minskat markant vilket på sikt påverkar den offentliga konsumtionen.

Nordea lyfter fram två svenska styrketecken:

  • Sysselsättningsgraden för åldersgruppen 20-64 år uppgick till 81 procent under andra kvartalet 2016 vilket är den högsta nivån sedan 1992.
  • Antalet påbörjade nya bostäder förutspås bli 60 000 i år vilket är den högsta nivån på 26 år.

Tillväxten för sysselsättningen förväntas falla och på kort sikt förklarar Nordea det med att det uppstår flaskhalsar i bristyrken på lång sikt med att den lägre ekonomiska tillväxten får genomslag på arbetsmarknaden.

 

Brytningstid för världsekonomin

”Världen befinner sig i en brytningstid” skriver Nordeas danske chefekonom Helge J. Pedersen och pekar på Breixt, valkampen i USA, den misslyckade militärkuppen i Turkiet och att ”konturerna till ett globalt lågtillväxtparadigm blir allt tydligare”.

Prognosen pekar på att det amerikanska valet kommer vid en tidpunkt då den amerikanska arbetsmarknaden utvecklas starkt medan tillväxten i ekonomin är svag – precis som i Danmark. Det tolkas som ett tecken på ett strukturellt skifte med växande servicenäring med lägre investeringsnivåer och lägre produktivitetsutveckling jämfört med tillverkningsindustrin. Men Helge J. Pedersen poängterar även att mycket tyder på att frukterna från de senaste årtiondenas globalisering nu är plockade. Sedan finanskrisen har många länder fokuserat på att stötta den egna produktionen så att protektionismen ökat samtidigt som tillväxten i Kina är strukturellt avtagande vilket har förstärkt avmattningen i världshandeln. Slutsatsen är att det inte finns någon större utsikt till att den globala tillväxten når upp så värst långt över 3 procent under de kommande åren – en markant lägre tillväxt än före finanskrisen då ekonomin växte med omkring 5 procent per år. Detta förstärker intrycket av en global ekonomi i stagnation där realräntan inte nödvändigtvis behöver vara positiv.

Nordeas prognos för den globala ekonomisk tillväxten (BNP)
2015   3,1% (3,0)
2016   3,0% (3,1)
2017   3,2% (3,2)
2018   3.3% (-)

 

Dansk produktivitet släpar efter

Mellan 2011 och 2015 ökade produktiviteten i Danmark med blygsamma 0,2 procent per år jämfört med 0,5 procent i genomsnitt för OECD-länderna. Det framgår av tal från danska Finansministeriet som finansminister Claus Hjort Frederiksen (V) redogjorde för inför Folketingets finansutskott. Det uppger Børsen.

I 25 länder har produktiviteten utvecklats bättre än i Danmark – däribland i Sverige, Norge Storbritannien och USA. Bäst utveckling har Lettland där produktiviteten ökat med mer än 2 procent per år och enligt Børsen kan det förklaras av att det är lättare att höja produktiviteten från en låg nivå.


About the Author



Comments are closed.

Back to Top ↑