Nära och enigt nordiskt försvarssamarbete lyftes i panelsamtal på svenska ambassaden

Det är naturligt och positivt att de nordiska länderna och även Baltikum samarbetar närmare i försvarsfrågor inom Nato, menade nordiska forskare och försvarsexperter i en paneldebatt på Sveriges ambassad i Danmark i förra veckan. Men även om enigheten kring försvarsfrågor inom Norden just nu är stor går det inte att förutse vad som händer om några år, om spänningen mellan Ryssland och USA skulle avta, påpekade bland annat Kristian Søby Kristensen, forskare i statsvetenskap och internationell politik vid Köpenhamns universitet.

Efter Finlands och Sveriges inträde i Nato har förutsättningarna för det nordiska försvarssamarbetet förändrats i grunden, men det kan ändå finnas ett värde i att arbeta vidare med tidigare samarbetsformer och grupper, för att behålla konkreta projekt och planer samt för att kunna samarbeta kring sådant som inte är tillräckligt stort för att kalla in hela Nato. Det menade de fem paneldeltagarna, som var i stort sett eniga om läget i nordisk försvarspolitik.

Inom Nato har bland annat generalsekreteraren Jens Stoltenberg varnat för att bilda interna grupperingar, men de nordiska forskarna och försvarsexperterna såg det som naturligt och ganska oproblematiskt att Norden och Baltikum samarbetar närmare.

– Om man ser på multinationella forum finns det alltid någon slags blockbildning, formell eller helt informell, och den kan även ändra sig utifrån ämnesområden. Jag ser en potential för Norden att samarbeta allihop, för på så sätt kan vi påverka så att våra värderingar och bekymmer kommer högre på dagordningen för Nato, sade Árni Þór Sigurðsson, Islands ambassadör i Danmark och fick medhåll av Gunilla Herolf, statsvetare vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm.

– Jag tycker inte att vi ska skämmas över samarbete. Det är klart vi måste engagera oss i hela Nato, och det brukar vi vilja – Sverige brukar vilja vara överallt för vi tycker det är ganska kul. Men det är inte fel att kombinera ett tätt nordiskt samarbete med engagemang för andra delar också. Det är inte bara så att vi tycker lika, utan vi har redan ett otroligt tätt samarbete och det är inget vi ska bryta upp, sade hon.

Under samtalet lyftes frågan om panelen målade en alltför rosenskimrande bild av nordisk enighet inom försvarspolitiken, men i nuläget försvarade deltagarna den bilden.

– Mellan försvarsministerierna har det varit en stark utveckling, även om det inte riktigt har skett detsamma mellan utrikesdepartementen. Den här enigheten finns också inom försvarssektorn, även mentalt. Det betyder inte att det är enkelt på något sätt, utan kan vara ganska häftiga diskussioner, sade Per-Erik Solli, försvarsanalytiker på Norsk Utenrikspolitisk Institutt i Oslo.

Kristian Søby Kristensen från Köpenhamns universitet påpekade dock att det inte går att vara säker på hur länge den nuvarande enigheten varar.

– Just nu är hotet så tydligt och delat, men om man tänker fem år framåt i tiden, om det skulle bli en avspänning mellan Ryssland och USA, så kan det absolut uppstå oenighet mellan de nordiska länderna. Det pågår alltid i någon mån en ”beauty contest” i Nato för amerikansk uppmärksamhet och den mycket konsoliderade nordiska vinkeln skulle kunna fragmenteras, sade han.

Katja Creutz, forskare och programdirektör för global säkerhet vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, lyfte också frågan om hur enigheten och det nordiska samarbetet i stort – ”det nordiska guldet” – skulle påverkas om det verkligen blev krig.

– Det så kallade nordiska guldet har byggts upp under decennier och det är det vi bygger på också på det här området. Vi har sett att Norden stänger sina gränser på grund av kriminalitet och flyktingar under de senaste åren. Hur skulle vi då göra i en krigssituation?

News Øresund – Anna Palmehag