Ljusning i sikte för både svensk och dansk ekonomi

Konjunkturnedgången blev inte så illa som prognosmakarna befarade för ett år sedan och flera signaler pekar nu på att både dansk och svensk ekonomi går mot bättre tider. I Danmark har den snabbt fallande inflationen lett till att reallönerna börjat återhämta sig med stormsteg. Svensk ekonomi tyngs fortsatt av fallande konsumtion men räntekänsliga hushåll och företag kan se fram emot flera räntesänkningar från Riksbanken i år om prognoserna slår rätt. Det var en riktning mot en ljusare konjunktur för 2024 och 2025 som förmedlades under fastighetskonferensen Real Estate Øresund i Malmö under torsdagen. 

I förhållande till de förväntningar som fanns för ett år sedan så har det gått överraskande bra för flera ekonomier i västvärlden. Det är den gängse bilden i många länder, menar Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson.

– Vi trodde att det skulle bli värre. När vi blickade in i 2023 i början av fjolåret såg vi framför oss att svensk BNP skulle falla med 1,5 procent. Det är inte vad vi har sett. Men och andra sidan har vi inte heller sett någon tillväxt utan ekonomin har i princip stått stilla, säger hon.

I Danmark har den snabbt fallande inflationen, som i december låg på 0,7 procent i årstakt, och historiskt hög lönetillväxt lett till att danskarnas reallöner redan börjat återhämta sig till början av 2022 års nivåer. Samtidigt fortsätter också sysselsättningen att överraska positivt.

– Framgången i servicesektorn är relativt jobbintensiv jämfört med industrisektorn, så det är en del av förklaringen till utvecklingen. Men det största problemet för väldigt många företag i väldigt många år har varit att hitta den arbetskraft som de behöver. Det vill säga företag håller fast i den arbetskraft de har och de anställer gärna fler när det finns förväntningar om att de kommer behöva det. Det tror vi är något som inte kommer att fortsätta framöver, säger Danske Banks chefsekonom Las Olsen.

Den danska ekonomin går också något bättre än Sveriges just nu. Men bakom Danmarks positiva tillväxttal finns den stora läkemedelsindustrin – och framför allt Novo Nordisk – som på det hela lyfter den danska ekonomin, påpekar Las Olsen.

– Det hade varit stagnation eller svag tillbakagång i dansk BNP förra året om det inte hade varit för Novo Nordisk som har ökat sin produktion väldigt mycket. Så det gör hela skillnaden.

På den svenska sidan Öresund är det framför allt den kraftigt fallande konsumtionen bland de räntekänsliga hushållen som fortsatt tynger svensk ekonomi. Men läget är också väldigt tudelat, poängterar Pernilla Johansson.

– Tittar vi på den totala exportsektorn av både varor och tjänster, ser vi att den ligger en bra bit över trenden. Så i någon bemärkelse skulle man kunna prata om en högkonjunktur i den här delen av ekonomin, säger hon och fortsätter:

– Den svaga kronan betyder också att det vi exporterar blir billigare. Men jag tror också att det handlar lite om vilken typ av export. Till exempel så har Sverige mycket tjänsteexport till USA som har växt kraftigt under det senaste året.

Vändningen för svensk ekonomi väntas först nästa år och då med en relativt snabb och stark återhämtning på tre procent i BNP, enligt Swedbanks senaste prognos.

Försämrat läge på arbetsmarknaden – men styrräntorna är på väg ner

I både Sverige och Danmark har läget på arbetsmarknaden försämrats under det senaste halvåret. I Skåne har dessutom sysselsättningstillväxten bromsat in mer jämfört med övriga storstadslän.

– Tittar man på avmattningen som vi nu ser på svensk arbetsmarknad så är det väldigt tydligt att den börjar sprida sig i hela landet. Jämfört med för ett halvår sedan är det betydligt färre platser i landet som fortsatt har en stark sysselsättningstillväxt, säger Pernilla Johansson

Givet det svagare läget på arbetsmarknaden beräknas den svenska arbetslösheten stiga och toppa på 8,5 procent i år, enligt Swedbanks januariprognos. På den danska arbetsmarknaden syns en liknande utveckling – men ökningen i arbetslöshet sker från historiskt låga nivåer och närmar sig nu 3 procent. Statistiken är dock inte helt jämförbar mellan länderna.

Samtidigt som läget fortsatt är väldigt tuff för många hushåll och företag, råder det enighet bland de båda ekonomerna om att styrräntorna i omvärlden är på väg ner i år när inflationen nu på flera håll i världen har kommit ner betydligt snabbare än förväntat. Även Riksbanken har nu börjat ge nya signaler om var styrräntan är på väg framöver poängterar Pernilla Johansson som ser framför sig en första räntesänkning i maj. Men hur snabbt och hur mycket räntorna kommer att sänkas i år råder det större skillnader kring. Snabbare tror Pernilla Johansson.

– Vi tror faktiskt att det kommer att gå ganska snabbt när man nu väl vänder fot och börjar sänka räntan. För svensk del så betyder det en styrränta i slutet på det här året på 2,75 procent och ner till på 2 procent under loppet av nästa år.

Fortsatta risker framöver om den framtida inflationsutvecklingen

Men trots något ljusare utsikter finns det fortsatt större osäkerheter och risker inför framtiden än vid tidigare konjunkturnedgångar, menar Las Olsen.

– Jag är bekymrad över det som sker i Mellanöstern, men för att det ska utlösa en ny omgång hög inflation och ett markant avtryck på europeisk ekonomi, så tror jag att det ska bli markant värre än i ögonblicket, säger han och fortsätter:

– Samtidigt är den inflationen som blev så hög för tre år sedan ett symptom på att det är något som vi inte helt förstår omkring inflationsprocessen. Många tittar på erfarenheterna från 70-talet då man kunde se att när man trodde att man hade inflationen under kontroll, så kom det några nya effekter som gjorde att den steg igen. Det kan vi vara bekymrade över.

För svensk del betonar Pernilla Johansson tre potentiella risker för den framtida inflationsutvecklingen: geopolitisk oro, svagare krona och nytt prissättningsbeteende.

– De geopolitiska riskerna finns där, men jag delar Las bild om att det hittills är väldigt få indikationer om att det är någonting som skulle kunna ge stora effekter på inflationen globalt än för den delen i Sverige. Man kan se ett scenario framför sig där kronan skulle försvagas ytterligare, men frågan är hur mycket det faktiskt skulle påverka inflationen. Vi såg att den svagare kronan påverkade inflationen väldigt mycket för något år sedan. Men det var också i en helt annan miljö där efterfrågan såg helt annorlunda ut. Även om kronan nu skulle försvagas så tror jag att risken att det skulle få väldigt stora effekter på inflationen är ganska liten.

Även det förändrade prissättningsbeteendet bland företag, som Riksbanken själva lyfter som en framtida risk för inflationsutvecklingen, är inte heller något som Pernilla Johansson tror vi får se några bestående effekter av framöver.

(News Øresund)